Parties och takeaways

Onsdag:
Jag kommer till konferensen ganska tidigt och sitter och surfar och bloggar lite innan jag äter frukost. Imorgon får jag nog ta något annat än deras förbaskade bagels... Bläh. Jag tar även en survey som finns i norra hallen och får en T-shirt. Försöker se till så att jag får en till pojkvännen, men de har slut på en del storlekar, så det får bli en till mig istället. Idag väntar lite businessgrejer om mobile communities och liknande, en keynote och en women in games gathering i IGDAs regi.

På Women in Game Development-mötet springer jag in i både Heather och Anne. Heather är en bekant från Nordic Game Conference då vi bodde 10 pers i en stuga på landet. Det blir ett trevligt återseende, eftersom vi genast kommer på en ny företagsidé som handlar om trosförsäljning på nätet. Vi kapitaliserar på japanska businessmäns till synes outtömliga behov av använda trosor, och funderar på att A) Fixa någon slags roll-on som man kan preparera trosorna med, B) hyra in indiskor eller kinesiskor att ha trosorna på sig en dag och sedan skepp. Det var mer än så, men det vill jag inte gå in på här .Det blir många nya visitkort att hålla reda på. Anne och jag gör sällskap till Sonys keynote, som visar sig vara riktigt trevlig. Vi får ett kik på LittleBigPlanet som är ett helt fantastiskt roligt spel. Med resultatet att jag naturligtvis måste skaffa mig en PS3 också. Gah!







Sedan tar jag mig över till västra hallen och springer in i Babsi. Babsi har inte tiiiid med mig, så jag fortsätter på egen hand till nästa lecture. Och väntar... i 20 minuter, men det kommer ingen föreläsare. Ingen hit alls.

Jag går på Expo istället. Inget swag! Vad är detta? Alla har typ pennor och små studsbollar! Vart är allt godis? Vart är alla roliga prylar?! Jag plockar på mig en massa tidningar att ta med till kontoret och sedan går jag över till norra hallen igen. Jag har fortfarande inte lyckats träffa Ben, men han riner och säger att han förmodligen inte kommer på Nordic Game Lounge. Tråk. Nåväl, Babsi har övertalat mig om att jag måste komma, så det får jag väl gå på. jag travar in på expot i norra hallen och hämtar min biljett och stöter på både trevliga och otrevliga personer.

Sedan är det lunch... Samma jävla mackor varje år. Jag blir så trött... Nåja... Man kan inte få allt här i livet.

Efter lunch är det Experimental Game Design föreläsning från 14.30 till 17.00. Gud vad jag saknar speldesign... Jag tror jag måste lära mig använda någon nifty game engine, så att jag också kan kasta mig in i speltillverkning. Första halvan är kul. Andra halvan är en öken. Men Heather pratar på första delen, så den ser jag med glädje på. Springer in i Randy i pausen, men han har heller inte tid med mig. Vad är detta? Är jag så otroligt tråkig att prata med? *suck*

Efter föreläsningen tar jag mig tillbaka till hotellet med min minst sagt tunga väska. Sedan somnar jag på sängen och vaknar med ett ryck kl 7. Ooops... Nu är det Nordic Game Lounge, och jag känner definitivt inte för att gå, men jag travar iväg i alla fall. Jag har lovat Babsi att dansa med henne. Nåväl, sagt och gjort. Väl inne på festen, som ligger farligt nära SFs mindre bra områden att röra sig i på natten, så står det en lapp om att man skall lämna sitt visitkort. Jag får för mig att det är obligatoriskt eller något, så det gör jag. Föga anar jag vad som väntar... Väl inne på festen springer jag in i Oskar och Mitri. Mitri och jag står och pratar en bra stund, sedan travar jag vidare och springer in i två gamla Sulakekollegor. Trevliga sådana. Helt plötsligt börjar det snurra en tomte uppe i taket... Det här är något jag aldrig har fattat med eventfester... Måste man ha performanceart som är så taffligt gjort? Om de inte hade varit så pretto hade det faktiskt varit snyggt att se på men nu blir det bara fånigt. Efter att tomten i taket har landad så överger jag mina Sulakekollegor. Ännu mera runttravande, och så hittar jag Niklas från gamla UDS tiden, och vi pratar en liten stund. Jag skaffar mig en Red Bull i baren och travar upp på balkongen. Per pratar om hur BRA vi är, alla jublar och så... det mest oväntade. Nokia lottar ut 6 st N73or och jag vinner en. Det var alltså DET visitkorten var till för? Humhum... Som att det inte är nog springer jag in i Gilles, som också var med i stugan i Falsterbo. Gilles och jag sätter oss och pratar om kameror på övervåningen. Ett kort break för en aria ur Lucia di Lammermoor avbryter våra funderingar om fotografering, och sedan kommer Lev intravande! Whee! Han kommer upp till oss och vi pratar en bra stund till. Babsi dyker också upp, men musiken är rent bedrövlig. Och på för hög volym. Alla måste skrika för att göra sig hörda. Typiskt. Vi dansar lite men inte med någon större entusiasm.

Det slutar i vilket fall med att jag, Gilles, Lev, Babsi och två till sitter och leker lekar i sluttampen av festen. På vägen ut springer jag in i Tom och Hiro, och det är riktigt trevligt att se Hiro igen. Sedan tar jag en midnattspromenad tillbaka till hotellet, och somnar.

Takeaways:
LittleBigPlanet - Måste ha!
GDC T-shirt
Edge
Game Developer
Nokia N73

Tisdag/ onsdag:

Tisdag:

Vilken ÖKEN! Alla mobilföreläsningar går mest ut på att berätta samma saker man redan har hört till leda flera gånger och på olika sätt. Den enda intressanta föreläsningen handlar om kollektiv intelligens, och jag får tre bra boktips därifrån. Skall kolla dem.

Jag köper även in två böcker till företagets bibliotek, som jag har försummat, samt en hoodie till mig själv. Jag får ta en herrhoodie, för damhoodiesarna är avsedda för barbiedockor.

Under dagen påbörjar jag även tre läskburkar, tar två klunkar och slänger resten. Pratar med Ben lite på förmiddagen, men hör inget resten av dagen från honom. Jag försöker också få tag på Babsi, men hon är helt väck, mobiltelefon till trots. Jag får Babsiabstinens. Det är nämligen, föreläsningar till trots, lagom kul att mingla bland alla nerdar som tror att de har lösningen på nästa generationens spelidéer. Det finns för mycket inavel i spelbranschen. För mycket egenkärlek. Men jag antar att det är något som kryper in i alla branscher. Det roligaste som hänt mig idag är att titta på en kille på roundtable diskussionen om communities och cross-platform spel (som mest handlade om att Exit Games berättade om hur förträffliga de var och inte så mycket om cross-platform eller communities) som hade värre jetlag än jag och somnade.

Ingen Babsi, ingen Anne, ingen Alessandro, bara Sulka som iofs är trevlig, men som jag inte hade något gemensamt med ens när vi jobbade på samma företag. Konstigt att det kunde vara så bra igår och sådan öken idag... Humhum...

På vägen hem kollar jag in i Virgin Store och bestämmer mig för att köpa Marie Antoinette, The Prestige och kanske några fler nyutkomna filmer. Och då har jag inte ens varit på övervåningen. Dreamweaver fanns inte på Apple Store, men jag skall kolla CompUSA också. Apple Store fick behagliga rysningar att krypa utefter ryggraden, men jag skippar nog att handla där av ren självbevarelsedrift.

Middagen bestod av beef jerky och jelly beans på hotellrummet i sällskap med en god bok och en god dator. Tur att man inte är i behov av andra människor för att roa sig. Och om man nu skall vara petig så blev det lite yoga innan jag glad i hågen (nåja) går till sängs och ser fram emot onsdag, då jag åtminstone kan se fram emot Nordic Game Lounge på supper club.

Onsdag:
Jag vaknar kl 5. Vad är detta för Lost in Translation beteende? Jag kommer att somna på konferensen... Nåväl. Dagen bjuder på många intressanta föreläsningar, hoppas jag. Kl 9 har jag att välja mellan Womens Group Gathering i IGDA loungen, Casual Games on Multiple Formats (som är en roundtable och som jag därför instinktivt misstror), samt Interactive Cinematography. Förmodligen blir det Womens Group Gathering eller Casual Games, eftersom bägge håller till i norra hallen. Resten av dagen tänker jag hänga i västra hallen och gå på "egna" föreläsningar som handlar mer om storytelling och speldesign än något annat. Torsdag och fredag är nämligen vigda åt businessföreläsningar och möten.

Måndag/ Tisdag

Måndag:
Fortsättningen av dagen kan knappast bli bättre. Usabilityworkshopen är en hit, inte för att det är mycket nyheter, men för att den tillåter mig att konkretisera mycket av det jag redan vet. Föreläsarna är kunniga, duktiga människor med mycket erfarenhet. Dessutom visar det sig att det är en Microsoftsponsrad tutorial, så det blir mycket ironi ur föreläsarnas synvinkel. En hel del hintar om the Evil Empire, och vid ett tillfälle spelas till och med Imperial March ur Star Wars. Mycket trevligt.

Lunchen lämnar en hel del att önska, men efter ett långt köande hittar jag en sittplats vid en vägg. Strax därefter får jag sällskap av en mycket trevlig japansk-amerikanska vid namn Anne. Anne och jag pratar hela lunchen, och vi kommer bra överens. En trevlig bekantskap. Dagen blir bara bättre och bättre. Efter lunch får jag min första give-away. Ninety-Nine Nights till X-Box 360. Underbart. Vi går igenom en hel del om hur man sätter upp en usability studio, vad man skall testa, när man skall testa det osv. Vid kafferasten springer jag in i Babsi på damrummet. Kärlek! Min älskade energizerbunny ser genast till att introducera mig till en massa människor, och bestämmer sig för att jag skall följa med på en fest. Sagt och gjort, vi bestämmer kl 18.00 utanför Moscone North.

Efter kaffet får jag min andra give-away som är Jade Empires, och posters på Blue Dragon. Utöver det får jag även en nyckelring. När workshopen är slut är jag på väg till Moscone North och springer in i Alessandro, italienare som bor i Danmark. Vi gör sällskap bort till Moscone North och väntar på Babsi. I väntan på henne letar vi oss ner till Motoloungen där vi har hört att det finns blå lysande smycken som både han och jag vill ha. De är slut, men vi får varsin studsboll.

Vi tar oss tillbaka till utgången och väntar på Babsi, och väntar på Babsi, och väntar och väntar... Vi står och pratar om kroppsdelar, vad vi vill ha på oss när vi dör (som kommer av konversationen med Anne tidigare på dagen då vi diskuterade dammodet på kvinnliga avatarer. Frågan alla character designers borde ställa sig är - vill jag verkligen ha på mig det här om jag dör?), och hur farligt det är att röka, egentligen. Alessandro är både trevlig, smart och helt italiensk. Till slut bestämmer vi oss för att gå till festen, som vi egentligen inte är inbjudna till, utan Babsi. Vi travar iväg längs gatorna och hittar till slut Azure bar, där Sam & Max festen håller till. Efter en första nördattack har Alessandro redan druckit en öl och en Long Island Ice Tea och vi har ätit lite gratismat. Vi blir uppringda av Babsi som fastnade i en lounge på Moscone, men som är på väg. Tio minuter senare anländer hon och Lev. Lev har en ny frisyr igen. helt galen, som alltid. Han lovar dyrt och heligt att dansa med mig vid första bästa tillfälle. Vi träffar också Hiro, som jobbar på Nintendo och som Babsi tänker utnyttja för att hitta talare till Nordic Game Conference. Han visar sig ha fem sköldpaddor. Och han är japan, vilket Babsi inte kan motstå.

Flera timmar senare slutar vi att prata om allt mellan himmel och jord - jag har blivit beskylld för att vara en antropolog, och Lev har ätit en halv pizza och vi har även diskuterat hur människor passerar varandra baserat på kön - och vi går hem, var och en till sig. En mycket bra dag. Och jag är nöjd med vad jag lärt mig.

Take-aways:
En bok om usability till mig och en till Terraplay
Ninety-Nine Nights
Jade Empires
Blue Dragonplanscher
En studsboll som lyser när man studsar den
En Xboxnyckelring
Två visitkort från trevliga människor, Anne och Hiroko

Tisdag:
Travar iväg till GDC mobile i förhoppningen att hitta ett par bra lectures att gå på. Jag är lite skeptisk till en del av föreläsningarna, men eftermiddagens sessioner verkar lovande. Får se om jag hittar Babsi, Lev eller Alessandro idag. Jag kan iofs överleva en dag utan fester. Tror jag bestämt.

Sitter för tillfället uppkopplad i motodev nätverket. Riktigt bra uppkoppling faktiskt. Det enda man måste stå ut med är en massa Motorola reklam i popups hela tiden. Nåväl. Dagen har börjat bra, jag har tagit ett bad och jag är fräsch och utvilad.

Ben har också anlänt och kommer att hänga med massa businesspeople i Moscone West, medan jag lär fluffa runt i Moscone North.

Senare:

Jag har fått ett shiny smycke idag. Det är en motorola logo som lyyyser. Men det är ungefär det enda som har lyst på ett positivt sätt. Bra föreläsningar har nämligen bara lyst med sin frånvaro.

Förhoppningsvis kommer det bra grejor i eftermiddag, men jetlaggen har hunnit ikapp. kan vara så att jag heller inte har en Babsi att babbla med idag. Jag är dock tämligen övertygad om att hon inte har övergivit mig. Hon har bara annat att göra. Imorgon lär vi ses igen i vilket fall, hon och jag skall gå på Nordic Game Lounge. Sahweetah!

Jag har blivit överfallen av en indiegamer designer som verkade helt förvånad över att jag hade analyserat spel och tyckte att jag skulle öppna en speldesignstudio med honom i Argentina. Näh..

This is djävulskattungen. Last jetlagger from Stockholm. Signing out.

Uppdatering de senaste X dagarna

Skriver live & direct från GDC. Har sammanställt en liten post för att täcka samtliga dagar fram till nu. Läs och njut, det gör jag.

Lördag:

Klockan är 22.34 och utanför har precis någon tutat från sin bil. Eftersom jag ligger och sover betyder det här att jag yrvaket sätter mig upp och tänker "åh nej, jag har missat taxin!". Det hade jag ju inte, men efter det uppvaknandet i 160 km/h kan jag inte somna om. Eller snarare så sover jag i korta, ryckiga perioder. Som att min sömn inte var dålig nog.

Söndag:

Vaknar 3.35 och tänker att jag lika gärna kan gå upp eftersom klockan står på 4.00. Duschar och packar ner min laptop, sedan vankar jag av och an lite. Äter ingen frukost för jag har två flyg att åka med idag, och jag vet att man brukar bli matat på dem, så jag skippar allt vad mat heter.

4.40 anländer taxin, med en taxichaffis som uppenbarligen borde byta yrke. "oj" säger han strax utanför Tumba."Jag måste tanka. Har du bråttom eller?" Vad svarar man på det? "Ja, din idiot, jag beställde taxin så att jag skulle ha lite tid ute på flygplatsen, men att välja mellan att inte komma dit alls eller att komma ett par minuter försent... vad tror du?". Sedan funkade naturligtvis inte kortläsaren i taxin så jag fick gå och hämta pengar. Som att det inte var nog höll tokstollen på att köra iväg med min väska, men jag hann banka på fönstret innan dess. So far so good. Incheckad hela vägen till San Fransisco, inget bagage förutom handbagaget och trött som en urtvättad iller bordar jag planet till Frankfurt.

Jag hamnar bredvid en liten tant som skall till Indien för någon behandling. Hon är också mycket nervös och pillar hela tiden på min ärm för att försäkra sig om att jag är kvar. Tanten frågar en massa hela tiden, och trött som jag är försöker jag ändå vara trevlig. Hon är trots allt nervös.

Så kommer frukosten. En sketen macka... Flygplansmacka... Nåja, tänker jag, det måste ju finnas lite tid på Frankfurts flygplats att äta frukost. Men se det gjorde det inte. Planet blev ju försenat... Det hade man kanske kunnat räkna med. Så även om jag slapp springa á la Heatrow, så fick jag ingen tid över att äta, eftersom säkerhetskontrollen tog sina dryga tio minuter, och då hade planet redan börjat borda.

Tack och lov sitter jag vid en vägg, och för er som aldrig flugit economy till USA (11 - 14 timmars flygning) så rekommenderar jag det varmt. Man kan sträcka lite på benen och man behöver inte väcka hela raden med passagerare för att komma ut. Hela passagerarlistan har bordat, men tydligen så bröt Lufthansas check-in och boardingsystem ihop precis när vi gick ombord, så de måste göra en manuell check. Med resultat att två passagerare får gå av och deras bagage letas upp. Vi blir ca 45 minuter sena innan vi kan lyfta.

Vid den här tidpunkten tänker jag att det kanske vore trevligt att ha någon slags pipmojipp i väskan. Ungefär som man har i billåset. Tryck på en knapp "pipip" så hör du vart din väska befinner sig. Eller kanske en radiosändare så man kan lokalisera väskan, ungefär som man har i stora lager. Nåväl, det får bli en produkt för ett senare tillfälle.

Väl uppe i luften serveras juice och... kringlor?! Ah... Lunchen kommer strax, vad bra... Förutom att vi naturligtvis åker in i ett område med kraftig turbulens. Jag somnar av att planet skakar och hoppar som en ledsen kanin, medan mina medpassagerare sitter och håller sig i stolskarmarna med något glasartat i blicken. En av dem i alla fall. Den andra har somnat hon med. Tack och lov, för när hon är vaken låter det ungefär som om hon försöker inhalera en mindre förpackning av grönt slime. Hon är även intresserad av sitt öra och undersöker det med god vigör. Resultaten torkar hon av sig på sin jacka. Inte helt disktret, men jag anar att hon inte direkt bryr sig om vad andra tycker. Speciellt inte när hon bäddar på min axel med sin flygkudde. Men det kunde ha varit värre. Jag kunde ha haft herr armbåge på bägge sidor. Som tur är är herr armbåge bara på en sida om mig. Han försöker med våld att slå upp ett hål i sidan på mig, särskilt när han äter. Resultatet är att jag nästan får en kopp kaffe i knät, det hamnar på brickan istället och att jag blir mordiskt inställt till polacker i stickade tröjor på väg till San Fransisco. Jag löser problemet med att luta stolen tillbaka, sänder ett kort "förlåt" till tomten bakom mig och ser till så att herr armbåge inte kan skada mig längre.

Lunchen kommer ungefär en timme senare. De har ingen kyckling över så jag måste äta pasta. Nåja, det funkar det med. Sedan blir det ingen mer mat förrän strax innan vi landar, och då har jag varit i luften i drygt 14 timmar.

Jag anländer på San Fransisco international airport kl 22.15 svensk tid. Att ta sig in i landet går förvånansvärt smärtfritt. Allt går på räls och snart står jag utanför och väntar på taxi. Solen skiner, det är 20 grader varmt, om inte mer och jag är i San Fransisco. Taxichaffisen är hur trevlig som helst och pratar på hela vägen. Tur det, annars hade jag somnat som en gris. Till och med hotellet jag kommer till är helt fantastiskt, med nackdelen att jag inte kan vara uppkopplad eftersom det kostar skjortan. Vanligtvis finns det WLAN på GDC, så jag planerar att ta med mig burken dit och uppdatera alla er därhemma med mina äventyr.

Väl på hotellet tar jag en dusch (tack gode Gud för duschar!) och packar upp. Slänger in alla prylar i kassaskåpet och tänker - nä, klockan är bara två här... ingen idé att sova än.

Så innan jag somnar tar jag mig till Moscone West som ligger ca 15 minuters (om inte mindre) promenad från hotellet jag bor på. På vägen passerar jag bland annat SAKS, Virgin Megastore och Apple Store. Mitt emot sammanträdeshallen ligger en enorm biosalong, så jag tänker definitivt passa på att gå på bio om jag inte är helt utmattad. I samma byggnad finns även en seriebutik och en GW shop. Lyckan är total. När jag anländer till Moscone West står det redan ett hundratal nerdar i kö, men jag har inget annat att göra, jag är trött och jag tänker att jog borde hålla mig vaken lite till, så jag förregistrerar mig, så slipper jag göra det på måndagen. På vägen tillbaka försöker jag hitta en ATM, men det måste vara ont om dem just där jag är. Jag kommer upp till hotellrummet, och nu slår jetlagen till på allvar. Jag är hungrig, men i påsen man får från GDC ligger en paket jellybeans. Jag äter den och snor en snickers från minibaren (förlåt Pernilla!) och sedan somnar jag som en stor hög på sängen. Klockan är nu runt fyra lokal tid, och way beyond my bedtime svensk tid.

Måndag:
Jag vaknar vid femtiden på morgonen, lokal tid. Det låter en hel del runtomkring av staden, men det är något jag snabbt vänjer mig vid. Idag skall jag gå på en tutorial hela dagen, kanske lyckas klämma in en föreläsning på GDC-Mobile innan dess. Jag tänker ge mig iväg härifrån runt 8-tiden, och innan dess skall jag sitta och pyssla lite med egna grejer. Tanken är att försöka förmedla lite kunskap indirekt från mig till mina arbetskamrater. Dagens ämne är "Do-it-yourself Usability". Förhoppningsvis sägs det något jag inte redan är bekant med. Man kan alltid hoppas i varje fall.

Jag väntar även spänt på att Babsi skall höra av sig, men jag vet inte när hon har tänkt landa i San Fransisco.

Preparationer och pressläggning

Igår kom jag på att jag hade två recensioner att skriva. Det gjorde jag nu på förmiddagen, efter att jag hade tvättat alla kläder, packat och städat hela lägenheten, inklusive avloppet i badrummet. Skunklukten har nästan försvunnit, ersatt av den milda stanken av klorin.

Recensionerna är av ett kortspel som heter Draim Arena. Det är ett... mindre bra kortspel. Jag blev ombedd av Chefredaktörskan att lyfta fram de positiva egenskaperna med spelet, och jag tycker att jag har lyckats ganska bra faktiskt. Vi får väl se vad slutbedömningen blir. Och så skrev jag om Etherscope som är mitt absoluta favoritrollspel, strax efter Trinity. Jag har någon slags "thing" för förföljelser, annorlunda och utsatta folkgrupper i rollspel. Samma typ av kärlek som gör att jag älskar X-Men. Mutanter med problem. "I love it" som ex. projektledaren skulle ha sagt.

Annars har dagen som sagt gått i förberedelsernas tecken. Jag åker imorgon kl 4.40 från Tumba och flyger till Frankfurt. Därefter kliver jag på ett plan till San Fransisco. 12 timmar senare landar jag i USA och blir utsatt för säkerhetskontroller. Jag har packat lätt den här gången. Jag tänkte ta bagaget i kabinen på vägen dit, så att jag slipper köpa en helt ny stass i USA. Fast tanken är att fylla på resväskan på vägen hem. Skall köpa en GDC hoodie, lite t-shirts och en massa prylar till Bosstjejen. Om hon kommer ihåg listan förstås :). Nu är det däremot dags att slappa lite. Och kanske dags för lite fiskbullar.

Feberdrömmar

Natten spenderades med yrsel och feber. Det är något som inte riktigt stämmer någonstans, uppenbarligen. Men jag mår bra nu, så det var ett kort anfall, men medan det varade fick jag gå upp och sätta mig i soffan ett par timmar, med resultatet att jag är trött idag igen. Och då gick jag ändå och lade mig i hyfsat god tid. Mina sömnstörningar börjar övergå i sömnproblem. kanske skall be om hjälp för det där?

Armarna är mycket riktigt ömma ända upp över armbågarna och det gör ont att ens tänka på att någon skulle greppa mig runt underarmarna idag. Jag hade funderingar på ett tredje pass aikido under aftonen, men jag får nog skippa det om jag skall komma levande iväg till San Fransisco. Det ligger en tjock utgjutning under huden på vänsterarmen strax nedanför armbågen, och den har börjat ge en viss blåaktig ton åt huden, men jag misstänker att den förblir osynlig en sväng till innan den blommar ut i härliga höstiga grönblånyanser. Jag kan bara tänka mig vad som skulle hända om jag hamnade i en rättsmedecinares händer. Undrar vilka slutsatser de skulle dra av min svårt blåblommiga kropp? Nåja, det har mindre betydelse eftersom jag definitivt inte avser att bli mördad just idag.

Vilket får mig att tänka på en mycket bra bok av Mary Roach som heter "Stiff -The Curious Lives of Human Cadavers" som tar upp en hel del om vad som kan hända med ett lik när man skänker det till forskningen. Vilket jag har alla intentioner att göra. När jag är död har jag knappast användning för min kropp längre.

Smålänningen höll på att paja ftp:n idag. Givet att det förmodligen berodde på att jag flåsade honom i nacken, men det krävdes en djävulskattunge för att få honom att fatta hur man lägger upp prylar, egentligen :). I och för sig var det nog mer av ett samarbete, men det är alltid kul att retas med honom och hans "hottness". Hanhjälpte mig dessutom att hämta fika. Snäll smålänning. Men jag misstänker att det kom av en rent personlig fikasugenhet.

Jag var dessutom tvungen att motstå en stark kramimpuls vid lunch idag. Smålänningen och Karlsta' pöjkarna satt i köket och åt och såg så gosiga ut att jag näst intill fick tvinga mig att inte kasta mig över dem allihop i en kramorgie. De är så duktiga och smarta och det är så skönt att ha dem på kontoret. Så det var en ren professionell önskan att kramas som överföll mig, men så får man ju inte göra!

Min CM kompanjon som varit borta och fött barn är tillbaka nu. Med energi och glädje och det är jätteskönt. Jag har känt mig lite ensam i mina göromål. Om vi är två kan vi kanske dela på tjatet.

Djävulskattungen dömer...

... Vi satt i teleefonkonferens med herr förrvirrad idag. Herr Förvirrad skulle förevisa ett system vi funderar på att använda, men jag blev inte klok på varför just den tomten valts ut för att presentera. Det kunde han nämligen inte. Vi har en medarbetare på jobbet som har lite svårt för att uttrycka sig tydligt, det blir många "asså, liksom, ja, men ni förstår vad jag menar", men den här tomten var nästan värre. Eller kanske inte. Vår virrige medarbetare har ofta värdefulla kommentarer att komma med, och han är på intet vis dum i huvudet, han bara har svårt att kommunicera.

Jag är ju perfektionist på det området, så jag har svårt att lyssna. Jag skulle vilja öppna hans skalle, plocka ut hjärnan, strukturera upp den lite och stoppa tillbaka den. Jag är den enda jag känner som tycker att det vore kul att få ordning på ett dokumenthanteringssystem. Rensa ut, strukturera upp, skapa riktlinjer.

Vissa tycker att det är okreativt, men jag vidhåller motsatsen. Alla kräver olika omgivning för att fungera kreativt. Min omgivning skall helst vara strukturerad, ordnad och gärna färg- eller alfabetiskt sorterad.

Jag kanske inte är riktigt frisk? Morgonpigg, dokumentfreak och ordningsführer... Mitt liv är mindre lätt eftersom alla andra verkar vara precis tvärt emot.