Just nu...

... har jag absolut inget att säga, så för ovanlighetens skull håller jag käften ett tag.

Jag älskar min mumrik

... men min mumrik har en tendens att lyckas boota mig från sängen med jämna mellanrum. Den här gången var det en nattlig erövrarlusta som väckte mig. Ja, alltså, han försökte inte erövra mig, utan sängytan. Efter den tredje armbågen i ansiktet och knäet i ryggen och ganska exakt 30 cm utrymme att sova på gick jag och lade mig på soffan. Där har jag i alla fall 50 cm att sova på. På bredden alltså. Ca 140 cm på längden, men soffryggen sätter inga armbågar i ansiktet på mig. Eller sparkar på mig.

Min axel, som redan innan det här äventyret var lite kinkig, är numera kinkig som en hel hög med omatade ungar, och möjligtvis lika aggressivt attackbenägen (det vill säga det hugger rejält) som en huggorm på PCP.

Av förklarliga skäl vill jag därför sova. Mycket och omfattande. Gärna i ett par dagar.

Bläh.

Dammit

Jag känner mig så jävla reaktionär och tråkig och enkelspårig...

USCH! som mormor skulle ha sagt. Ja, alltså inte min mormor utan Fans mormor. Hekate.

Nu har jag feber igen.

Det är lustigt...

... fast egentligen inte alls lustigt om man läser tidningarna. Men det är lustigt att tillverkningsindustrier som Volvo och Saab får en massa uppmärksamhet (ja, det vore ju HEMSKT synd om en vara som uppenbarligen inte efterfrågas slutade tillverkas, så vi kanske skall hjälpa Volvo och Saab? Det är en fråga om nationell stolthet) medan vården och Försäkringskassan travar på utan så mycket som ett pip från upprörda affärsmagnater som uttalar sig om den enorma nyttan med ett socialt skyddsnät.

Sociala skyddsnät är passé.

Dessutom kan man inte titta på dem och ta på dem och se hur lacken glänser i showroomet på samma sätt. Att ställa en människa framför en annan och säga "Se vad fint. Kalle har inte lunginflammantion längre, tack vare mig!" Det smäller liksom inte lika högt. Dessutom går det inte att köra med Kalle. Jo, det går att köra med Kalle. Kalle var ju tvungen att sjukskriva sig under sjukdomsperioden, men eftersom staten vägrar att reda upp härvan som är Försäkringskassan, så får inte Kalle någon sjukersättning. Istället går han - när han är frisk (om han får en vårdplats det vill säga) - till sitt lokala Försäkringskassekontor och skäller ut den person som har hand om hans ärende och klagar på att pengarna kom två dagar eller tio dagar försent.

Men försäkringskassan kan heller inte hålla upp en annan människa och säga "titta vad fint! Kalle fick sina försäkringspengar i tid tack vare mig!".

Den här typen av arbete är nämligen inte särskilt högt värderat. Det är ingen status att hjälpa andra människor och det ger inga påtaghliga konkreta resultat, som till exempel en ny fin bil.

Intressant?

Andra bloggare om:
Försäkringskassan, samhälle, sjukvården, industrin

Allt hänger ihop

Jag sitter och läser filosofiska och vetenskapliga texter och slås konstant av att allt hänger ihop och att det inte finns en avgörande händelse som bestämmer hur framtiden skall se ut utan att det är en konvergens av många olika områden.

Men det finns de som är tongivande i vissa sammanhang. Kyrkofäderna - som de så fint kallas - har till exempel en enormt stor inverkan på hur vi ser på sex.

Jag läser "Från Sapfo till Cyborg" och häpnar över hur lite samhället har förändrats sedan 1400-talet på vissa områden. Ytan kanske rör på sig, men under ytan ligger gamla fördomar och gamla filosofer och skrotar och påverkar.

Kramer och Sprenger borde aldrig få ha givit ut Malleus Maleficarum.

Näe, trött och sliten. Inte datorbenägen idag.

Pirate Bay

En dom i Pirate Bay-målet kan öppna upp för operatörerna att stänga ner tillgången till siten, skriver SvD.

Nu kommer mina mycket kluvna känslor inför olaglig fildelning fram igen. Å ena sidan tycker jag att det är helt fel att ladda hem upphovsrättsskyddat material. Å andra sidan är det lite olustigt att operatörer kan tänka sig att stänga av trafiken till en sida på internet för att den inte följer lagen.

Trots tydligheten i de danska domarna klassas frågorna kring IPRED och Pirate bay av IFPI som "väldigt känslig" och hur IFPI kommer att agera i frågan vill man idag inte uttala sig om.

– Vi avvaktar rättegången mot Pirate bay och den kommer klarlägga att Pirate Bays verksamhet är olaglig. Det borde ha betydelse även för operatörerna, säger Lars Gustafsson.

Precis som snart sagt varenda jävel på nätet, så anser jag så klart att vi måste hitta nya affärsmodeller för hur filmer, musik, böcker och spel skall kunna inhandlas på ett bra sätt, utan att man skall behöva ta till Pirate Bay (och nej, jag har inte laddat hem olagligt material sedan jag fick reda på att det var olagligt i början på 00-talet...) för att hitta det man vill se, lyssna på och läsa. Ibland är det ju så att det man helst vill ta del av är sådant som inte finns att få tag på någon annanstans än genom olagliga kanaler. Oh well.

Jag hoppas bara att det här domslutet inte öppnar för en godtycklig tolkning av vad som är lagligt och olagligt, och att IFPI får för sig att börja spärra bloggar, hemsidor och annat åt både höger och vänster med stöd av det här målet.

Intressant?

Andra bloggare om:
IFPI, IPRED, Pirate Bay, fildelning, SvD,

Safe-2-Go? Verkligen?

Jag skrev i en tidigare blogpost vad jag tyckte om tjänsten Lociloci. Nu har Securitas och Nokia valt att lansera en liknande tjänst som inte bara låter personer hålla reda på vart du är, men även Securitas.

Precis som Pär Ström i ett uttalande i DN undrar jag hur länge det är "frivilligt" att installera tjänsten på telefonen, och hur tillgängliga vi egentligen skall tillåta oss att bli?

Vad händer om man inte vill bli övervakad dygnet runt? Vad händer om pojk-/flickvännen bestämmer sig för att installera tjänsten i någon annans telefon? Vad händer om staten kräver att vi skall synas hela tiden?

Det handlar inte bara om tillgänglighet. Det handlar också om gränssnitt mot "det som händer". Är man inte konstant uppkopplad, så kan man heller inte hänga med i allt som sker.

Men vart går gränsen mellan personligt och offentligt nuförtiden? Och hur länge skall vi hållas ansvariga för sådant som finns officiellt dokumenterat?

Jag läser för tillfället Arkadij Vaksbergs bok "Giftlaboratoriet" och jag undrar i mitt stilla sinne vad FRA skulle göra med mig om de fick tag på min orderhistorik på Adlibris? Förvisso handlar det till stor del om speldesignböcker, rollspel och liknande, men jag beställer även böcker om terrorism, biologisk krigsföring, rättsmedicin...

När kommer de och tar mig?

En sak som definitivt hänt i och med FRA är en ökad paranoia från min sida. För ett par år sedan hade jag inte ifrågasatt nyttan med teknologin. Men som bekant är teknologi ett tveeggat svärd. Om inte annat så har vi fått lära oss det den hårda vägen, när FRA-lagen gick igenom.

Ta tillbaka friheten. Ta tillbaka ensamheten. Koppla ner en timme om dagen.

Intressant?

Andra bloggare om:
Safe-2-go, securitas, nokia, DN, integritet