Bildkonventioner och bildtolkningar i rollspel

Som en del av läsarna av min famösa blogg vet så har jag gjort en statistisk undersökning av bilder i rollspelsböcker. Jag har undersökt undefär fyrtio böcker och kommit fram till att det finns dels en stor statistisk överrepresentation av män på bilderna, dels att kvinnor oftare än män framställs som hjälplösa, sexualiserade eller offer. 57% av det totala antalet bilder avbildar män, medan 23% avbildar kvinnor. Tittar man på antalet bilder som avbildar människor, ligger antalet på 19% kvinnor och 81% män.

Det är inte sällan det finns fler bilder på vapen och prylar än på kvinnor. De som finns där är mer pynt och tjusiga smycken än de heroiska figurer männen utgör. Skall man titta på bildmaterialet och dra en slutsats om vad kvinnor gör i rollspel handlar det oftast om att se vacker ut eller agera statist i mannens berättelser.

Med den här utgångspunkten är det inte svårt att tänka sig att både pojkar och flickor som läser böckerna omedvetet gör sig uppfattningen att det inte är spel som "är till för" kvinnor.

För att citera Gary Alan Fines bok "Shared Fantasy", kvinnor förväntas inte spela. Den inställningen har funnits inom rollspel ända sedan rollspelens begynnelse, och det är en uppfattning som bilderna hjälper till att propagera.

"[...] utöver dessa uppfattade avsedda syften kan bilder dessutom alltid lätt kommunciera för avsändaren omedvetna budskal, värderingar och ställningstaganden. Massmedia, läroböcker, faktaböcker, reklammaterial och olika former av informationsmaterial speglar ofta det moderna samhällets traditionella könsrollsföreställningar"

- Red. Yvonne Waern "Bild och föreställning: om visuell retorik"

Att tro att rollspelsillustrationer är helt frikopplade från vår kultur och vår kulturella bakgrund är önsketänkande. Men det är inte bara bildskaparen som har en del i den här "traditionen". Även bildtraditionen är en bov i dramat. För att spelarna skall "känna igen sig", så måste bildskaparen ta till en viss typ av uttryck i bilderna, och det uttrycket är i stort sett mycket könsrollskonservativt.

Det här är ett problem som förekommer till största del inom genren fantasy, och där tror jag att även fantasyillustratörer som knarkat för mycket Conan Barbaren som barn har en del att svara för. Se bara på Boris Vallejos muskelbarbarer (som förtjänar en egen artikel och analys) för att få en god uppfattning om hur konventionerna uppstår och förstärks. Många illustratörer har också andra illustratörer som förebild, och ibland kan det gå inflation i uttrycken.

Intressant?

Andra bloggare om:
rollspel, bildretorik, statistik, feminism