Eeeyor

Min Eee har fått namnet Eeeyor. För att den är lite tjurig så där. Lite ledsen ibland och letar ofta efter sin svans (drivrutiner och BIOS-uppdateringar). Men det fungerar. Jag ställde den på bordet och lät den starta av sig själv utan att bli helt otålig och stänga av. Det tog fyra minuter för den att starta. Nu startar den på en halv. Antagligen var det någon BIOS-grej som bråkade, eller så var den bara trött för att jag hade kletat in 8 GB på den 16 GB stora hårddisken. Tyvärr lämnar PDF-läsaren lite i övrigt att önska, men annars är det en bra liten dator. Framförallt för att den går att skriva på på tåget.

Sedan jag skaffade den har jag lyckats skriva en hel del faktiskt. Och inte bara skräp. Den är min kompis. Fastän den är lite lagom deppig ibland.

Jag hade planer på att skaffa en portabel hårddisk, men med nuvarande läge så känns det lite osäkert att köpa stora grejer. Förvisso har jag ganska gott hopp om att hitta något nytt inom kort, men man vet ju aldrig. Och det är ett deppigt ekonomiskt läge för tillfället, så vi får helt enkelt se. Jag har aldrig gått arbetslös mer än ett par månader utan att få tag på nytt jobb, så jag har ganska mycket tillförsikt.

Och så har jag ju Eeeyor också. Och snusmumriken. Det betyder att jag kanske äntligen kan skriva den där boken jag har gått och antecknat på sedan... tja, ett halvår tillbaka. Och alla äventyr. Och alla planer på privata projekt. Eller också skriver jag en skönlitterär bok och... blir refuserad? Heh... Jag kanske skall utvidga min tågberättelse lite, Det vore spännande att se vart den tar vägen. Om den tar vägen. Näe. Tillbaka till min snusande mumrik, kanske?