Hej, jag är din resurs!

Nackdelen med att alltid ställa upp, alltid vara där, alltid ha svar på frågor, är att "folk" förr eller senare ser mig (enbart?) som en resurs.

Hur många gånger jag har blivit kallad uppslagsverk vet jag inte. Och nej, egentligen har jag inget emot att bli frågad vad jag tror och tycker, särskilt inte om det handlar om människor som känner mig, det är liksom helt okej. Men när folk jag ALDRIG pratar med i vanliga fall skickar MSN eller mail och frågar "hur gör man för att...", "har du några kontakter inom...", "kan du ge mig dokumentmallar på..." och så vidare så förväntas det på något sätt att jag skall vara där och bara kräkas ur mig svar och material som det har tagit mig åtskilliga timmar att kompilera på egen hand. Eller ännu mer irriterande - kommer att ta flera timmar att sätta ihop till den här personen som tar mig till nåder och pratar med mig under fem minuter, frågar hur jag mår, vad jag gör och sedan släpper "kravbomben" på mig.

Jag vet, det låter oerhört gnälligt. Visst borde jag uppskatta att bli tillfrågad? Visst borde jag tycka att det är kul att någon vill ha mina råd i sammanhanget?

Det vore det kanske, om det var en tvåvägskommunikation. Men i många fall handlar det bara om vad andra vill ha av mig, inte vilket utbyte vi kan ha av varandra.

Söndagsgnäll? You bet.

Intressant?

Det värsta...

DISCLAIMER: Det här är på intet sätt ett uttryck för mina åsikter om en specifik person eller ett specifikt event. Det är bitterhet jag samlat på mig under 10 år som aktiv inom rollspelsvärlden och konventsvärlden. Säkerhetsventil, remember?


... med att vara aktiv inom konvent och föreningsliv är inte allt arbete. Det värsta är alla nedlåtande, dryga skitstövlar som tror att de är så överjävla viktiga att jag vill lyssna på just deras gnällerier.

Jag vet inte hur många gånger de har klappat mig på huvudet verbalt och kallat mig "lilla gumman", eller betett sig som värsta divorna som skall ha all special treatment i världen. Och KRÄVT saker. Hur kan man kräva saker av ett idéellt arrangemang?

"Jag kräver att ni trycker det här på ett tryckeri."
"Jag kräver parkeringsplats."
"Jag kräver att få ett hotellrum!"

Jaha... Ett vänligt svar med ordalydelsen "jag är ledsen, men vi har inte möjlighet att boka och betala hotell..." eller liknande bemöts med en enorm arrogans. "Om jag skall komma på konventet så vill jag minsann att..."

I sådana situationer får jag god lust att dra till fanskapet med kraven så att det sjunger om det, men eftersom jag är en Snäll Flicka (tm) så håller jag käften och beter mig proffsigt, bemöter deras krav med konventets officiella linje och tar allt skit som kastas, sopar upp det och lägger det till handlingarna.

Det är konstigt att jag genom min "karriär" hört mer skit om hur dåliga saker är än hur bra det faktiskt varit. Det enda jag fått rejält med cred för är SydCon 10, och nu senast mitt ledamotsskap i Sverok FS. Ooh, glömde. Mein herr General och Herr Marknadsföring har också varit mycket stöttande vad det gäller Stockholms spelkonvent. Det är bra. Utan dem hade jag pajat för länge sedan.

Intressa... näää