Konstfack

Konstfack går vidare i sin bedömning av de två konstverk som skapat upprördhet inom främst psykvården, men även runtom i bloggosfären. Det rektor Ivar Björkman säger är att regelverket inte varit tillräckligt tydligt, och att Konstfack har ett ansvar mot sina elever och mot sina handledare att tillhandahålla klara riktlinjer, särskilt i fall som kan anses skakiga ur en etisk synvinkel.

Huruvida Konstfack gjorde fel juridiskt skall utredas i en separat process.

Det Ivar Björkman gör, och som också står tydligt i artikeln, är att ta ansvar för vad som hänt i fallet Anna Odell, men inte i graffittifallet. Som för övrigt inte hade stöttats av några handledare.

Utredningen konstaterar att om en students verksamhet ”utgör en godkänd eller påbjuden del av ett utbildningsmoment” kan ett ansvar för Konstfack finnas. Men aktiviteter som studenter genomför utan en lärares eller handledares kännedom kan Konstfack inte ansvara för. Lite förenklat: Vårt juridiska ansvar för studenternas aktiviteter begränsar sig till det vi känner till och lagligen kan påverka.

I det första fallet kände handledarna till vad studenten planerade att genomföra. Projektet har utförligt planerats och redovisats för handledarna och accepterats av dessa. Självklart betyder det inte att handledarna har haft detaljkunskap om genomförandet eller behövt godkänna enskildheter i projektet. Men både studenten och handledarna är överens om att de ställt krav på att ingen del av genomförandet får strida mot lagen. Handledarna har bedömt studentprojektet som en intressant frågeställning att arbeta med samt förenlig med kvalitetskrav och kursplan. Handledarna har konsulterat lärarkollegiet i frågan och också följt institutionen för konsts etiska regelverk, så som det samfällt har tolkats av institutionens lärare.

Konstfackseleverna är oroade, och det är också Måns Wrange, rektor på Kungliga Konsthögskolan.

- Om man hårdreglerar på konstskolor, och i samhället, kan man förhindra både brott och skandaler. Men det blir till ett ganska högt pris, i form av övervakning och disiplinering, säger Måns Wrange.


Rent konkret oroar han sig för att utvecklingen kan leda till krav på att konsthögskolorna måste kontrollera sina sökande mer noggrannt, det kan exempelvis handla om ifall eleverna har grafittibakgrund.


- Jag förstår att folk blir upprörda. Jag blir själv ofta irriterad av konst som jag tycker är effektsökeri. Men det leder inte till att jag vill censurera den, säger Måns Wrange.

Konstfack har alltså brustit i sin handledning av Anna Odell. För min del innebär det här fortfarande att både Konstfack (nu) och Anna Odell visar på stort ansvarstagande och kritikkänslighet. De vet med sig att de har ansvar för sina egna handlingar. Det är beundransvärt och något jag önskar fler kunde bli medvetna om.

EDIT: Men det tycker inte FP:s politiker... Hmm... Konstfack är alltså en viktig skola som skall ta fullt ansvar även för vad deras studenter gör utan deras vetskap? Är det så att Konstfack är någon slags ansvarig utgivare och ansvarar för sina elever dygnet runt? Eller skall man införa någon slags tidsbegränsning?

Ansvarsfrågan ÄR viktig.

Ytterligare artiklar i SvD:
Konstfack har inte gjort fel - Magnus Bärtås, professor på Konstfack uttalar sig och ber allmänheten att vänta tills verket kan bedömas i sin helhet.
Nej, Konstfack, det räcker inte - där SL-bas och FP-politiker tycker att Konstfack borde ta större ansvar i frågan och krypa till korset.
Konstfack har inte gjort fel - ännu en artikel om rektor Ivar Björkmans uttalanden runt utredningen de lagt fram.

Sorry politikerna. I det här fallet är jag helt på Konstfacks sida. Och jag betalar skatt, så jag får vara det.

Intressant?

Andra bloggare om:
konstfack, Anna Odell, kritik, ansvar

Konstfack ställer upp på sina studenter

Inte helt oväntat så drar konstfacks lärare samma slutsatser som jag har gjort i fallet som handlar om Anna Odells upprörande beteende (upprörande, som i att det upprörde en hel del människor när det hände) när hon lät sig omhändertas av psykvården för ett par veckor sedan som en del i ett pågående konstverk.

Det går att diskutera det här från många olika vinklar, och precis som många andra så ifrågasätter jag om det är etiskt riktigt att lura psykvårdare på det här sättet, samtidigt som jag förstår att Anna Odell måste få lov att slutföra sitt konstverk innan det går att utvärdera det på en god grund. Det är först när Odell har sitt färdiga resultat att presentera för omvärlden som vi verkligen vet om det var ett grepp hon var berättigad att ta till i sitt konstutövande.

Därför ser jag det som mycket positivt att Konstfacks lärare ställer upp för Odell nu när det blåser omkring henne, och jag hoppas - både för Konstfacks och Odells skull att Odells konstverk håller måttet, något som även artikeln i DN påpekar.

Personligen är jag inte lika redo att uttala mig om konstlärarnas eventuella "fnoskighet" som andra bloggare tenderar att göra. Det är tyvärr en av nackdelarna med att arbeta med konstnärliga ämnen. Det är lätt att utmåla de som gör det som fnoskiga pretton som är världsfrånvända och går på bidrag eftersom de inte kan skaffa sig ett riktigt jobb.

Tyvärr är det få som inser att även konst kräver ett visst mått av skicklighet, konsekvens, kunskap och vetenskap för att faktiskt nå fram till betraktaren. Men konst är inte riktigt lika accepterat av omvärlden som affärer. Förutsatt att man inte tjänar multum förstås. "Lyckas".Då blir man å andra sidan inte accepterad inom konstvärlden. Se på Bengt Elde. Han har lyckats tjäna pengar på det han gör. Då är det inte bra längre. Det är en fin linje att hålla sig mellan kommersialism och konst. Men det här är ett sidetrack.

Låt Odell vara i fred. Låt henne göra färdigt sitt konstverk. Gör en bedämning EFTER att hon har presenterat det, och sluta uttala er om hennes eventuella fnoskighet eller oetiska beteende tills dess. Om det hon gör är dåligt - well, knock yourselves out...

Intressant?

Andra bloggare om:
Konstfack, konst, Anna Odell, moralister