Nu är Facebook borta för gott. No more ansiktsbok. Ni som känner mig, på riktigt, vet var jag finns att få tag på.
Och Tori Amos har gjort en cover på Bruce Springsteens "I'm on Fire". Egentligen hittade jag den när jag kollade Bat for Lashes version. Vilket påminner mig om att jag måste lyssna mer på Bat for Lashes...
Och en på Depeche Modes "Enjoy the Silence".
Tur att Fredrik Strages blog finns.
Friday, November 9, 2007
Error Flynn, Errols yngre bror
Det här är berättelsen om Error Flynn, yngre bror till Errol Flynn. Egentligen var de tvåäggstvillingar, men Errol var alltid förtjust i att påpeka för sin yngre bror Error att han var äldre och duktigare, eftersom Error var mycket snyggare.
Just på grund av att Error var mycket snyggare var det också han som till att börja med blev inbjuden till en filmstudio för att göra en hejdundrande, bombastisk swashbucklarfilm med många prinsessor att kyssa, tröttsamma pirater som stod i vägen framför prinsessorna han ville kyssa, samt en superskurk (boss, om det hade varit ett spel) att besegra (som också var ute efter prinsessan, men eftersom han var en boss ville han inte bara kyssa henne, utan även utföra andra onämnbara akter med hennes liljevita, oskyldiga kropp. Bjuda henne på te, helt enkelt. Till och med bossen var oförmögen att begå det vedervärdiga dådet att bjuda henne på kaffe.).
Sagt och gjort. Error kastade sig oförväget ut i rummet där prinsessan satt fången och superskurken (bossen) höll till. Tanken var att han på vägen ner lite elegant skulle fånga ett rep till en kandelaber som då skulle fara upp i taket, strategiskt placerad just där superskurken (bossen) sedan tänkte plantera sig, bara för att få den i huvudet när Error lite elegant landat nätt precis bredvid prinsessan.
Istället missade Error kandelaberrepet och plaskade rätt ner i det målade fuskmarmorgolvet. Nåväl. Regissören gav honom en chans till. Och en till, och ytterligare en, tills dess att skådespelarens beteende blev känt som att göra ett "error", alltså ett så rysligt misstag att det helt enkelt inte går att förbise det eller le lite generat.
Till slut ringde man hans äldre bror, som naturligtvis klarade av allt med elegans. Error i sin tur slutade som eskort till de stora stjärnorna. Hans brutna näsa hade givit en viss rå elegans till hans redan stiliga drag, och för det kunde de stå ut med att han med jämna mellanrum snubblade på röda mattan vid premiärer.
Error har dock levt kvar, framförallt när det gäller datorer. För vad är ett error om inte motsvarigheten till att landa med ansiktet före i ett målat fejkmarmorgolv?
Tack Belking, för inspirationen.
Just på grund av att Error var mycket snyggare var det också han som till att börja med blev inbjuden till en filmstudio för att göra en hejdundrande, bombastisk swashbucklarfilm med många prinsessor att kyssa, tröttsamma pirater som stod i vägen framför prinsessorna han ville kyssa, samt en superskurk (boss, om det hade varit ett spel) att besegra (som också var ute efter prinsessan, men eftersom han var en boss ville han inte bara kyssa henne, utan även utföra andra onämnbara akter med hennes liljevita, oskyldiga kropp. Bjuda henne på te, helt enkelt. Till och med bossen var oförmögen att begå det vedervärdiga dådet att bjuda henne på kaffe.).
Sagt och gjort. Error kastade sig oförväget ut i rummet där prinsessan satt fången och superskurken (bossen) höll till. Tanken var att han på vägen ner lite elegant skulle fånga ett rep till en kandelaber som då skulle fara upp i taket, strategiskt placerad just där superskurken (bossen) sedan tänkte plantera sig, bara för att få den i huvudet när Error lite elegant landat nätt precis bredvid prinsessan.
Istället missade Error kandelaberrepet och plaskade rätt ner i det målade fuskmarmorgolvet. Nåväl. Regissören gav honom en chans till. Och en till, och ytterligare en, tills dess att skådespelarens beteende blev känt som att göra ett "error", alltså ett så rysligt misstag att det helt enkelt inte går att förbise det eller le lite generat.
Till slut ringde man hans äldre bror, som naturligtvis klarade av allt med elegans. Error i sin tur slutade som eskort till de stora stjärnorna. Hans brutna näsa hade givit en viss rå elegans till hans redan stiliga drag, och för det kunde de stå ut med att han med jämna mellanrum snubblade på röda mattan vid premiärer.
Error har dock levt kvar, framförallt när det gäller datorer. För vad är ett error om inte motsvarigheten till att landa med ansiktet före i ett målat fejkmarmorgolv?
Tack Belking, för inspirationen.
Tannhäuser
Förhoppningsvis blir det Tannhäuser spelat i helgen, annars får jag improvisera en recension. Dela upp mig i en hög personligheter och spela med mig själv. Det är utan tvekan helt rätt spel för mig, och förvånansvärt okomplicerat för att vara Fantasy Flight, tyckte jag, tills jag läste att det var Take on You som hade gjort det. Det förklarar alles.
Alternate history brädspel med en ockult twist. Allt jag behöver.
Igår var jag magsjuk, men för att bespara min kära mor och syster som är emetofober håller jag mig till den detaljnivån. Det var något jag åt, inga virus eller baciller.
Idag är allt väl, jag skall bli vaccinerad mot influensa. Avalanche tar hand om de sina.
Två av mina favoritlåtar, som alltid dyker upp, förr eller senare. Det är Lamb. "Gabriel" och "Gorecki".
Jag hittade utöver det en länk Heather var vänlig nog att dela med sig av på Facebook.
Free Will Astrology
Författaren har ett par krav på oss. Jag tänker personligen försöka följa dem, för trots all min bitterhet och min cynism, är jag en positiv och förhoppningsfull människa, innerst inne. Jag tror på att människor kan förändras, inte minst på grund av egen erfarenhet. Jag tror att de flesta faktiskt vill gott (men en del måste öppna ögonen innan de inser det), och jag tror inte att det finns ren ondska. Sanningen att säga har jag redan uppfyllt #2, 3, 5 (=)), 6, 7 och 8. Skrek gjorde jag igår. Nattpromenader när det regnar rockar så hårt.
Alternate history brädspel med en ockult twist. Allt jag behöver.
Igår var jag magsjuk, men för att bespara min kära mor och syster som är emetofober håller jag mig till den detaljnivån. Det var något jag åt, inga virus eller baciller.
Idag är allt väl, jag skall bli vaccinerad mot influensa. Avalanche tar hand om de sina.
Två av mina favoritlåtar, som alltid dyker upp, förr eller senare. Det är Lamb. "Gabriel" och "Gorecki".
Jag hittade utöver det en länk Heather var vänlig nog att dela med sig av på Facebook.
Free Will Astrology
Författaren har ett par krav på oss. Jag tänker personligen försöka följa dem, för trots all min bitterhet och min cynism, är jag en positiv och förhoppningsfull människa, innerst inne. Jag tror på att människor kan förändras, inte minst på grund av egen erfarenhet. Jag tror att de flesta faktiskt vill gott (men en del måste öppna ögonen innan de inser det), och jag tror inte att det finns ren ondska. Sanningen att säga har jag redan uppfyllt #2, 3, 5 (=)), 6, 7 och 8. Skrek gjorde jag igår. Nattpromenader när det regnar rockar så hårt.
DEMAND #1: I demand that Amnesty International launch a crusade against a form of terrorism I call the genocide of the imagination.
DEMAND #2: I demand that you periodically go on a media fast. For a week at a time, once a season, avoid all TV, movies, novels, yalk shows, newspapers, magazines, and Internet.
DEMAND #3: I demand that you learn to tell the difference between your own thoughts and those of the celebrities who have demonically possessed you.
DEMAND #4: I demand that People magazine do a feature story on "The World's Fifty Sexiest Perpetrators of Beauty, Truth, and Rowdy Bliss."
DEMAND #5: I demand that you wear underpants on your head and dance naked in slow motion whenever you watch movies on TV about tormented geniuses who create great art but treat everyone in their lives like crap.
DEMAND #6: I demand that you refuse to be entertained and entranced by bad news--by stories whose plots are driven by violence, abuse, terrorism, bigotry, lawsuits, greed, crashes, alcoholism, disease, and torture.
DEMAND #7: I demand that you seek out and create stories that make you feel that the universe is friendly and life is on your side. You could hunt down stories about how, for example, rising rates of intermarriage are helping to dissipate ethnic and religious strife worldwide; how the violent crime rate in America has been steadily declining for 30 years; how death rates from cancer are shrinking; the birth rate among teenage mothers is the lowest it's been in six decades; acreage devoted to organic farming is increasing rapidly; the number of refugees and weapons sales all over the world are way down from the level they were 15 years ago, and how the actual bare naked truth is that levels of literacy and education and political freedom and peace and wealth are steadily growing all over the world.
DEMAND #8: When you're too well-entertained to move, screaming is good exercise. Which is why I demand that you scream now and then whenever you're soaking up slick crap generated by the imaginations of people who are devoted to money, power, and ego instead of love, reverence, and play.
Wednesday, November 7, 2007
You say tomato, I say fuck you
Måste dela med mig:
Fuldesign
Enligt uppgift inspirerade av tysk bögporr, sci-fi, ångest, kulturtanter och bra musik.
Det märks.
Själv köpte jag två broderikit. "You say tomato, I say fuck you" och "Jag dyrkar satan och säljer mig på gatan". Kanske inte helt politiskt korrekt, men jag tänker gå tillbaka och köpa "Homo, sweet homo" till en kompis vid senare tillfälle.
Designtorget är numera min Gud.
Fuldesign
Enligt uppgift inspirerade av tysk bögporr, sci-fi, ångest, kulturtanter och bra musik.
Det märks.
Själv köpte jag två broderikit. "You say tomato, I say fuck you" och "Jag dyrkar satan och säljer mig på gatan". Kanske inte helt politiskt korrekt, men jag tänker gå tillbaka och köpa "Homo, sweet homo" till en kompis vid senare tillfälle.
Designtorget är numera min Gud.
Tuesday, November 6, 2007
Workaholic
Något som inte har funkat på närmare två månader har kommit tillbaka. Jag kan koncentrera mig igen.
Det här betyder att ett dokument som jag jobbat med i flera ÅR (känns det som) strax är klart. Och det här på tre timmar istället för de dagar jag hade projicerat för det.
Jag är lycklig. Det är något som har släppt. Fråga mig inte hur, varför eller vad det är, men något funkar idag och det gör mig så glad. Detta trots att jag inte sovit inatt. Lycka är att kunna jobba!
Nu skall jag gå och smida i silver. Så det så.
Det här betyder att ett dokument som jag jobbat med i flera ÅR (känns det som) strax är klart. Och det här på tre timmar istället för de dagar jag hade projicerat för det.
Jag är lycklig. Det är något som har släppt. Fråga mig inte hur, varför eller vad det är, men något funkar idag och det gör mig så glad. Detta trots att jag inte sovit inatt. Lycka är att kunna jobba!
Nu skall jag gå och smida i silver. Så det så.
Your Ghost
Kristin Hersh gav ut "Your Ghost" på sin första skiva, "Hips and Makers". Lars introducerade mig till hennes musik. Inatt har jag lyssnat på henne medan jag har legat vaken och tänkt. Fast jag fick nöja mig med hennes "Strange Angels", som ju förvisso är minst lika bra.
Och eftersom jag de senaste två - tre veckorna drabbats av YouTube (ja, jag vet att jag är efter...) så...
Men jag måste erkänna att jag är förjävla trött idag. Det hjälpte inte att det regnar utanför nu, och att det har regnat hela natten, mer eller mindre. Och jag fryser för det är överkallt på jobbet och jag har inget te att dricka och... allmänt elände... Helst skulle jag vilja ligga hemma i sängen och sova.
Kristin Hersh's "Like You" - den fanns inte på YouTube...
En person från SSK ringde mig precis när jag hade somnat igår och frågade förskräckt om vi verkligen skulle lägga ner. Vad svarar man på det? Jag sade att jag var klar med SSK och att jag inte var intresserad av att dra i det längre, vilket ju är sant, men han skulle tydligen göra ett ryck själv för att ta det vidare. Resultatet blev i vilket fall som helst att jag inte sov inatt. För jag kunde inte somna om när jag väl blivit störd.
Och så insåg jag återigen hur mycket jag fäster mig vid röster. Så jag hade ett par minuter igår när allt bara rasade över mig igen, men jag flydde... "Run! The plow is coming!" Vilket är ett citat ifrån "The Secret of Nimh", en tecknad film av Don Bluth, som handlar om genmanipulerade råttor, varav en pratas av Peter Strauss... Now there's a voice to die for. Bara apropå röster och hur de påverkar mig.
EDIT: Och jag får väl lägga till att ovanstående paragraf inte har något med den som kommer direkt före den. Alltså, det var inte telefonrösten som fick mig att fly. Det var däremot telefonrösten som fick mig att ligga vaken. Eftersom jag inte kunde somna om. Flyktrösten fick mig bara att... ehr.. vilja höra mer av den. Så då kan man fråga sig varför jag sprang? Hmm... svårt att svara på. Jag är en komplicerad kvinna. En blöt dörrmatta för världens alla honungslena och sexiga röster... Hjälp... Jag tror jag släppte lös en surströmming till... Swim away, little friend, stink up the woooorld!
Jösses... Blir det här sammanhängande någonstans, överhuvudtaget?
Och eftersom jag de senaste två - tre veckorna drabbats av YouTube (ja, jag vet att jag är efter...) så...
Men jag måste erkänna att jag är förjävla trött idag. Det hjälpte inte att det regnar utanför nu, och att det har regnat hela natten, mer eller mindre. Och jag fryser för det är överkallt på jobbet och jag har inget te att dricka och... allmänt elände... Helst skulle jag vilja ligga hemma i sängen och sova.
Kristin Hersh's "Like You" - den fanns inte på YouTube...
Excuse me, a doormat's good honest work...
Only the bored and the wicked rich don't know that
Excuse me, you poor man, let's skip this town
Who me?
Oh man, was that out loud?
Ow...
Whoa, I'm on my own here
You know, the devil may care
You make this groovy, you make me laugh
You make me woozy, a wet doormat
It wasn't like that
You nature lover, you country punk
You bowl me over, and I'm not that drunk
You're one in a million you're one in two
You're not like women, and I'm not like you
I'm not like you
Your spell is broken but I'm still here
Your mouth is open, guess I don't care...
You make this groovy, you make me laugh
You make me woozy, a wet doormat
You're one in a million you're one in two
You're not like women, and I'm not like you
I'm not like you
En person från SSK ringde mig precis när jag hade somnat igår och frågade förskräckt om vi verkligen skulle lägga ner. Vad svarar man på det? Jag sade att jag var klar med SSK och att jag inte var intresserad av att dra i det längre, vilket ju är sant, men han skulle tydligen göra ett ryck själv för att ta det vidare. Resultatet blev i vilket fall som helst att jag inte sov inatt. För jag kunde inte somna om när jag väl blivit störd.
Och så insåg jag återigen hur mycket jag fäster mig vid röster. Så jag hade ett par minuter igår när allt bara rasade över mig igen, men jag flydde... "Run! The plow is coming!" Vilket är ett citat ifrån "The Secret of Nimh", en tecknad film av Don Bluth, som handlar om genmanipulerade råttor, varav en pratas av Peter Strauss... Now there's a voice to die for. Bara apropå röster och hur de påverkar mig.
EDIT: Och jag får väl lägga till att ovanstående paragraf inte har något med den som kommer direkt före den. Alltså, det var inte telefonrösten som fick mig att fly. Det var däremot telefonrösten som fick mig att ligga vaken. Eftersom jag inte kunde somna om. Flyktrösten fick mig bara att... ehr.. vilja höra mer av den. Så då kan man fråga sig varför jag sprang? Hmm... svårt att svara på. Jag är en komplicerad kvinna. En blöt dörrmatta för världens alla honungslena och sexiga röster... Hjälp... Jag tror jag släppte lös en surströmming till... Swim away, little friend, stink up the woooorld!
Jösses... Blir det här sammanhängande någonstans, överhuvudtaget?
Monday, November 5, 2007
R.I.P.
Eftersom "ingen" dök upp på mötet som jag anordnade för att se om det fanns intresse av att driva SSK vidare kan jag konstatera att - häpp - Stockholms Spelkonvent härmed går i graven.
Tråkigt, men inte oväntat.
Tråkigt, men inte oväntat.
Subscribe to:
Posts (Atom)
