Helena Blomqvist

Jag är glad att jag tog promenaden förbi Kulturhuset igår. Jag stod i kö i tio minuter, läste min nyinköpta bok av Terry Pratchett "Making Money" (som redan är slut... *suck*), men gav upp efter - japp - tio minuter. Med resultatet att jag istället för att åka hem åkte upp för att titta på Jan Stenmarkutställningen. Den var stängd. Men på vägen ner fångade ett fotografi på en kvinna i röd klänning min uppmärksamhet.



Det var Helena Blomqvists foto "Woman with Ravens" från utställningen "The Dark Planet".
Artikel i SvD

Jag måste gå dit igen och titta på bilderna. Idag. Jag fastnade i en timme framför dem. Önskar att de inte var så ruskigt dyra, de kostar runt €10000 (missförstå mig rätt, de är värda varenda euro) och det har jag inte råd med. Annars hade det varit ett givet tillskott på min vägg hemma. Fast då hade jag fått kasta ut en del andra bilder förstås. Boken skall jag i vilket fall som helst köpa, om den finns att få tag på. Och Helena Blomqvist skall jag följa religiöst hädanefter. Hon är en konstnär som har träffat rätt i själen på mig. Mörkret och ljuset i fotografierna, himlarna med flygplan, den stillaliggande pensionären i de fyra årstiderna... Det pratar med mig, och det påverkar mig och wow... Det är sällan det händer att jag ryser av fotografi. Jag kan uppskatta skönheten i foton, men det händer inte ofta att jag får samma reaktion på bilder som jag får på musik. Det här var klockrent. Det var ett svärd i hjärtat, det var inspiration, det var att sätta andan i halsen. Andlös.

Mer skrivet om Helena Blomqvist:
DN
SvD
Tidningen Kulturen
Konsten.net
Ännu en från konsten.net
minou.nu
Digitalfoto
Fotosidan.se

Bortsett från den upplevelsen som fick mig att bli helt vimsig i huvudet av vilja att skapa, och vilja att köpa en ny systemkamera, så fick det mig också att fundera lite på den digitala tekniken.

Visst finns det uppenbara fördelar med att sätta sig vid datorn och manipulera bilder, framförallt går det fortare, och resultaten blir mer i enlighet med vad man vill ha, eller är ute efter. Men det tar också bort den direkta kopplingen mellan mediet och konstnären. Det lägger en slöja av obegränsade "undo" mellan dig och bilden och det som är omedelbart, ogripbart och eteriskt i bilden kan försvinna på vägen. Man kan undvika misstag. Och misstag är ibland det som gör en hel bild.

Fördelen är ju att man inte behöver stå i mörkrummet och andas kemikalieångor som dessutom är cancerframkallande. Men det är något speciellt med allt det där. Att försiktigt rulla upp sin film på en spole, skruva ihop framkallningsburken och låta kemins magi arbeta fram negativen. Att stå med vatten upp till armbågarna och faktiskt kunna påverka bilden redan i negativstadiet. Att pressa film... Mmm... Lukten av framkallningsvätska som sätter sig i kläderna, och att yrvaket klättra ur mörkrummet, osäker på om det är kväll eller morgon.

Mörkrumstomtarna! Men det är slut med mörkrumstomtar, kemikalier och kopiatorer nu... Om jag köper en ny kamera blir det en digital systemkamera. En Olympus, med största sannolikhet.

Utöver att jag har drabbats av fotonoja har jag också diskuterat skrivarworkshops med Gunnar på Sveroks forum, i den här tråden. Det ligger mig varmt om hjärtat att se att rollspelssverige lever upp igen på konvent, och vad man än kan tänkas göra för att så skall ske... Jag ställer upp och hjälper till. Man kanske skall rycka lite i Satu också. Hon är rejält insyltad i RopeCon och kan säkert hitta bra folk i Finland. Och det vore kul att köra en Zombiebrigad där med. Det ligger små vita lappar i hela lägenheten nu... Sjukt.

Jag hittade också till ett nytt kontaktnät igår. Skall se vad det blir av det, men det kanske innebär att jag hittar folk att umgås med, så slipper jag slita på dem jag redan känner i Stockholm. Även mig kan man få för mycket av. Skulle jag tro. Det vore skönt att inte känna sig som den fattiga släktingen från landet med hatten i handen.

I helgen blir det i vilket fall som helst att skriva klart Tannhäuser. Ju mer jag läser reglerna, desto mindre håller jag med om mitt första intryck av spelet, vilket grämer mig. Det är REGLERNA det är fel på, inte spelet! Borde ha tryckt mer på det i recensionen. Men så går det när det är snabba ryck som gäller. Fan... Och helt ärligt borde jag inte ha lyssnat fullt så mycket på mina medspelare, men jag hade ganska hög feber när vi spelade, så det får gå...

Zombies!!!

Jag blev alldeles nyss tipsad av Johan om den här fantastiska artikeln.

Ett citat:

This may seem absurd, but you won't think its funny when you are feasting on the corpses of your friends and fellow researchers, in fact, you won't be thinking at all.

Nu måste jag ju fortsätta gräva i det här (hehe) eftersom jag ÄLSKAR zombies. Okej, älskar är väl att ta i, men... kärlek! Zombiefilmer tillhör min stora passion. De tillhör också de områden inför vilket jag är som mest kluven. Eftersom jag varje gång jag sett en zombiefilm vaknar med svetten strömmande från hjässan och ännu en trevlig hypnagog erfarenhet i bagaget. Men vem kan motstå Romeros filmer? Min stora sorg är att jag ännu inte tagit mod till mig för att se "Land of the Dead" igen...

En lista på URL:
Zombie Attack at Hierakonpolis
Archaeology.org
Zombie Survival Guide
Hjärnans bedrägliga skådespel

Jag har också drabbats av inspiration på annat håll. Jag är lite ledsen över att jag totalsågade Tannhäuser i nästa nummer av Fenix, så nu håller jag på att skriva nya regler för spelet. Eller snarare sammanställa regler man 1. hittar i, 2. kan spela med, 3. inte är så obalanserade. Jag tror nämligen att största bristen med spelet låg just i hur reglerna var formulerade och upplagda.

Men nu är det research som gäller. F.E.A.R. coming right up... WASD!

EDIT: Okej, nu har jag totalt tappat kontrollen över min hjärna. Det här är inget bra alls. (Faktum är att det är jättebra, men man kan ju låtsas ha ångest bara för att.)

I vilket fall som helst vill jag bygga ett Zombie ARG. Jag undrar vilka i kontaktboken som kan tänkas vara intresserade? Alternativt bygger man ett zombielajv... Men vem vill spela zombieforskare? Det måste finnas någon som är intresserad av att skapa något här i Stockholm... Jeez... En sak i taget.

Vill du vara med och bygga? Lämna en kommentar! Jag är fullt seriös! På ett totalt urfånigt sätt, men jag vill verkligen GÖRA något! Jag blir tokig! Jag ÄR tokig!

Mer inspiration: Forskare! Labb! Artiklar! Seriösa föreläsningar och outbreaks på kyrkogårdar runtom Sthlm. Jan Ajvide Lindkvists "Hanteringen av Odöda"!

En wiki med information, artiklar och "outbreak" rapportering. Ungefär som WHO eller CDCs websidor. Det skall vara tight, det skall vara små grupper och det kanske till och med skall röra sig över fler städer i Sverige. Jag har ju "folk" både här, i Gbg och i Malmö. Det skall kännas seriöst, men tanken är att det skall vara apkul och skrämmande på samma gång. Så hur får jag tag på folk till det här? Är det någon som är intresserad av att spela ett sådant lajv/ARG? Vilka regler skall man i sådana fall anamma? Lajvsystem?

Fan, jag har aldrig arrangerat ett lajv i hela mitt liv, och nu helt plötsligt bara kliar det i mig. Morgonens händelser har verkligen lättat mitt hjärta och det märks i huvudet också.

EDIT nr?: Jag tror jag får skriva en svensk zombiesetting helt enkelt. Baserad lite på "The Zombie Survival Guide".

Tannhäuser II

Ännu ett addendum om gårdagen, fast först den här gången. För jag tyckte det var viktigt och intressant.

Vår diskussion rörde kort vid hur världen och människor med den har förändrats sedan 1850-talet, vi rörde också vid historielöshet, men eftersom en person på plats lyckades hogga diskussionen totalt så fick jag aldrig ur mig det jag ville säga, dvs läs Susan Greenfields "Tomorrow's People". En mycket vettig bok om just hur människans sätt att tänka och känna har förändrats under en mycket kort tidsperiod. Bra bok. Älska böcker.

---

Gårdagen spenderades hos T & A med inslag av ytterligare individer som hjälpte mig speltesta Tannhäuser. Som visade sig vara mer potential än bra spel tyvärr. Men det var kul att spela brädspel igen, och det var trevligt att prata med folk. Jag har inte haft möjlighet att spela på ett bra tag, inte att umgås med någon heller. jag kan ju säga att jag har god lust att bygga om Tannhäuser, för om det är något så är det ett snyggt spel. Och det har så mycket potential! Och de gör så lite av det!

Något som var mindre bra var min vaccination som höjde min kroppstemperatur till kokpunkten trots mängder av febernedsättande, så jag var nog inte så kul att ha att göra med när jag satt och brann i fåtöljen. Jag blir alltid så förvirrad och trött av feber. Idag har jag en klump av storleken hönsägg på armen, och är stel som en gnu hela vägen från örat till fingerspetsana. Needless to say har jag ännu inte gått man ur huse för att äta hjärnor. Det kanske är det jag behöver göra? I vilket fall kan jag konstatera att Avalanche var smarta som lade vaccinationstillfället på en fredag.

Nu skall jag skriva en recension på Tannhäuser, sedan skall jag krypa ut i tvättstugan, och efter det skall jag ta igen min sömn som blev lite skissartad nu på morgonen. Kanske äta något. Men mat är så tråkigt.

Försökte hitta "Virgin State of Mind" med K'S Choice, men jag hittade den inte, så det får bli "Not An Addict" som också funkar rätt bra, dagen till ära. Hennes röst är helt otroligt skön att lyssna på. Och texten funkar den med. Självförnekelse är en härlig känsla.




Lite senare:
Konversationen igår gick kort in på Firefly och Serenity och jag kände mig tvungen att se om lite avsnitt ur serien. Faktum är att jag har vegeterat framför TV:n ända sedan jag fick iväg recensionen. Nu däremot skall jag gå och lägga mig och lyssna på musk på mitt golv. Allt för att dämpa min obeskrivliga förvirring. Andas. Det är en bra grej. Andas.

Ännu senare:
Jag har sovit hela dagen. Och haft feber. Så nu är jag nästan pigg och feberfri. Alltså blir det till att läsa en bok i soffan och kanske äta något, jag har fortfarande inte lyckats med det uppsåtet.

Tannhäuser

Förhoppningsvis blir det Tannhäuser spelat i helgen, annars får jag improvisera en recension. Dela upp mig i en hög personligheter och spela med mig själv. Det är utan tvekan helt rätt spel för mig, och förvånansvärt okomplicerat för att vara Fantasy Flight, tyckte jag, tills jag läste att det var Take on You som hade gjort det. Det förklarar alles.

Alternate history brädspel med en ockult twist. Allt jag behöver.

Igår var jag magsjuk, men för att bespara min kära mor och syster som är emetofober håller jag mig till den detaljnivån. Det var något jag åt, inga virus eller baciller.

Idag är allt väl, jag skall bli vaccinerad mot influensa. Avalanche tar hand om de sina.

Två av mina favoritlåtar, som alltid dyker upp, förr eller senare. Det är Lamb. "Gabriel" och "Gorecki".





Jag hittade utöver det en länk Heather var vänlig nog att dela med sig av på Facebook.

Free Will Astrology

Författaren har ett par krav på oss. Jag tänker personligen försöka följa dem, för trots all min bitterhet och min cynism, är jag en positiv och förhoppningsfull människa, innerst inne. Jag tror på att människor kan förändras, inte minst på grund av egen erfarenhet. Jag tror att de flesta faktiskt vill gott (men en del måste öppna ögonen innan de inser det), och jag tror inte att det finns ren ondska. Sanningen att säga har jag redan uppfyllt #2, 3, 5 (=)), 6, 7 och 8. Skrek gjorde jag igår. Nattpromenader när det regnar rockar så hårt.

DEMAND #1: I demand that Amnesty International launch a crusade against a form of terrorism I call the genocide of the imagination.

DEMAND #2: I demand that you periodically go on a media fast. For a week at a time, once a season, avoid all TV, movies, novels, yalk shows, newspapers, magazines, and Internet.

DEMAND #3: I demand that you learn to tell the difference between your own thoughts and those of the celebrities who have demonically possessed you.

DEMAND #4: I demand that People magazine do a feature story on "The World's Fifty Sexiest Perpetrators of Beauty, Truth, and Rowdy Bliss."

DEMAND #5: I demand that you wear underpants on your head and dance naked in slow motion whenever you watch movies on TV about tormented geniuses who create great art but treat everyone in their lives like crap.

DEMAND #6: I demand that you refuse to be entertained and entranced by bad news--by stories whose plots are driven by violence, abuse, terrorism, bigotry, lawsuits, greed, crashes, alcoholism, disease, and torture.

DEMAND #7: I demand that you seek out and create stories that make you feel that the universe is friendly and life is on your side. You could hunt down stories about how, for example, rising rates of intermarriage are helping to dissipate ethnic and religious strife worldwide; how the violent crime rate in America has been steadily declining for 30 years; how death rates from cancer are shrinking; the birth rate among teenage mothers is the lowest it's been in six decades; acreage devoted to organic farming is increasing rapidly; the number of refugees and weapons sales all over the world are way down from the level they were 15 years ago, and how the actual bare naked truth is that levels of literacy and education and political freedom and peace and wealth are steadily growing all over the world.

DEMAND #8: When you're too well-entertained to move, screaming is good exercise. Which is why I demand that you scream now and then whenever you're soaking up slick crap generated by the imaginations of people who are devoted to money, power, and ego instead of love, reverence, and play.