Dekadens

Jag sitter framför datorn - duh - och skall planera en workshop inför eftermiddagen. Jag har noll energi, så mitt dekadenta inslag idag består av min kompis Frank.

Kompisen Frank var en gåva ifrån snusmumriken, som med bekymrad blick iakttog hur jag igår somnade på 10 sekunder efter att han hade stoppat om mig. Han stoppar alltid om mig.

Det är också lite dekadent. Det jag pratar om i första hand är dock det faktum att jag inte lyfte ett finger på vägen till jobbet idag. Jag är utmattad, och det är bara tisdag. Jag hoppas på att få sova inatt, men jag har mycket att göra. Uttagningar till Futuregames, Stockholms spelkonvents anmälningssystem, en gala att planera, konferencierer att hitta...

Det är mycket nu, men samtidigt var samtalet med Rasmus och Ola på tåget upplivande.

Jag vill sova. Att lägga sig på sidenkuddar och somna. DET hade varit dekadent.