Det är så synd om männen...

... faktiskt.

Det är bara elände att vara man.

Bara jobb, jobb och jobb och till råga på allt prostatacancer på det. Skilsmässa och förlora barnen.

Det är SYND om MÄNNEN.

Mycket syndare än om kvinnorna. Kvinnor kan ju få barn! So what att de har lägre lön? Män får minsann inte barn. Och kvinnor har faktiskt TVÅ bröst om de skulle få cancer i det ena. Så det är mer synd om män.

Definitivt.

Och enligt Pär Ström och kommentatorerna på Newsmill - denna fantastiska källa till meningslöst vetande och åsiktsmaskineriets väloljade och fördummande nav - så är allt, precis ALLT feminismens fel. Det är feminismens fel att det är synd om männen.


Seriöst. Get your ass in gear och gör något åt det istället för att gnälla, era jävla slöhögar. Tror ni Mary Woolstonecraft satt på ändan och rullade tummarna?

(Jag vet att prostatacancer är allvarligt och jag sympatiserar med män som blir fråntagna rätten att umgås med sina barn, men jag sympatiserar INTE med gnällspikar som klagar på feminismen för att de inte har löst de här problemen - också - än. de flesta feminister jobbar på det. basta.).