Friday, April 18, 2008

Poesi (och romantik?)

Det är vår ute. Jag slogs av det imorse när jag gick utanför dörren och insåg att alla gångvägar sopats helt rena från det lager av grus de legat under sedan i november förra året. Hela Tumba är vårstädat och jag njuter av gatornas nysopade status när jag trampar ner för berget jag bor på.

Luften är kall och frisk, frosten ligger som en skör hinna över gräset, och solen lyser mig i ögonen. Över träden har en tunn slöja av grönt börjat bildas. Den ljusa, ömtåliga sortens löv, de som med tveksamhet letar sig ut ur sina skyddande knopphöljen för att testa luften utanför, de första modiga.

I sann våranda kastar jag mig därför (nåja) över SvDs romantiktest och får veta att:
Du har en ljummen inställning till romantik. Du kanske inte omfamnar allt, men uppskattar en romantisk gest då och då. Det är inget fel att trivas med lagom mycket romantik och det betyder inte att du inte kan uppleva kärlek på samma djupa sätt som dina mer romantiska vänner.


Hmm... Genast börjar jag fundera på - vad är det för fel på mig eftersom jag inte tycker om romantik? Hela texten är skriven ur synvinkeln - du skall älska att vara romantisk! Dessutom är testet fånigt, det innehåller som vanligt inga av mina val. En romantisk date för mig skulle exempelvis bestå i av att fixa en ostbricka och spela brädspel till långt in på natten. Kanske ett kortspel också. Möjligtvis Gloom... Eller StarCraft-brädspelet? Kanske skriva ett äventyr tillsammans med min snusmumrik, som är mer än lovligt begåvad vad det gäller att uttrycka sig via text?

Jag ÄR inte romantisk i traditionell mening. Men jag fixar kaffe på morgonen när jag tvingar upp snusmumriken nästan redan innan han har gått och lagt sig (och bett mig väcka honom, mind you, jag sysslar inte med ofrivillig tortyr). Det är väl romantiskt? I alla fall enligt frågan i testet (har du gjort frukost på sängen till din partner?) och eftersom snusmumrikens frukost består av avkok av malda kaffebönor så bör det väl rymmas inom den sfären?

Äsch. Jag får sluta analysera min egen förmåga till kärlek... I alla fall med utgångspunkt i ett störtlöjligt test på SvD.

Intressant? ... det är nästan tragiskt att det här intresserar isf...

Andra bloggare om:
, , , , , , , , ,

3 comments:

Nina said...

Haha... Jag fick 78 på romantikskalan, en hopplös romantiker :) Bortsett från att jag inte är så mycket för jubilumsdagar eller har en särskilt normativ syn på förhållanden så stämmer det nog ganska bra.

Det är jätteskönt att bli av med allt grus! Inte för att det har någon större betydlese, men glädjen sitter i från att jag var liten och sopandet innebar att man kunde åka rollerblades igen. Nu önskar jag mest att de kunde plocka lite skräp också, för backen ner till centrum ser ut som en soptipp.

sara kmp said...

ha, jag blev hopplös romantiker också, jag fattar ingenting, hur kunde jag bli det. Jag är ju inte alls, som det stod, sån som gillar utspridda rosenblad på sängen grejen, skulle blilivrädd och spring åt andra ållet om jag kom hem och det var det!
Man kanske blir det om man köpt en present spontant till sin parnter... det är ju mera fråga om att jag är shoppoholic.. inte romantisk ;)

devilkitten said...

Haha, strålande :D. Då vet vi vad det var för kaliber på det testet med andra ord!