Min svårighet med språket i bloggosfären

Det absolut jobbigaste för mig den senaste tiden har dels varit att se FRA-lagen röstas igenom, men även att efteråt läsa de bloggar som jag tidigare haft respekt för och uppskattat att läsa.

Just nu är det många som med grova och starka ord och invektiv hånar de som tidigare varit deras hjältar. Ord som förrädare och hat är inte ovanligt.

Varför? det verkar finnas en enorm polarisering i bloggvärlden. Antingen är du för eller emot och om du är emot, då jävlar skall du få smörj verbalt tills du inte kan resa dig längre. Hos en privatperson kanske det här fungerar. Kanske. Det verkar vara ett arv från hätska forumdebatter, flamewars och trollattacker. Varför? För att det är lätt att kasta skit på människor man slipper se i livet? Eller för att ett beteende som detta är tillåtet fastän det i vissa fall kan stämplas som näst intill hatiskt?

Jag tycker inte det är okej att mobba människor via nätet, vare sig det gäller Fredrick Federley eller en okänd trettonåring. Visst kan man tycka att det är många som hållit sig framme i debatten som sedan har svikit, men det finns bättre sätt att säga det på än det sätt som det HAR sagts på. Det tar genast ner oss på en sandlådenivå, ett skitkastarkrig där ingen längre kommer att lyssna på de åsikter som döljer sig bakom alla invektiv. Att bete sig så här tyder faktiskt också på en brist på integritet. Den integritet som vi varit så angelägna att skydda. Vi vill inte bli kränkta själva, men det är helt okej att med tillmälen och YouTube-klipp kränka andra? Och att lägga ut FRA-anställdas adressuppgifter på nätet? Och faktiskt potentiellt utsätta dem för livsfara? Det är okej? Jag blir deprimerad när jag ser det beteendet hos människor jag har respekt för. Respekten försvinner ganska fort efter det.

Det är lätt att vara hatisk på en blogg. Det är lätt att vara raljant, det blir fina blogginlägg av det, och man får förmodligen många medhållande kommentarer. Det är svårare att göra som Bloggen Bent och faktiskt hålla sig till saken, istället för att brista ut i en gödselspridarorgie utan dess like.

Kort sagt? Väx upp för helvete och skriv utan att annamma en treårings beteende. Det blir så otroligt mycket lättare att lyssna på och ta till sig argument då.

Intressant

Andra bloggare om:
debatt, FRA, Bloggen Bent, bloggar, språk, integritet

EDIT: Ett tillägg. Det är fler som har uppmärksammat det kränkande och infantila språket som används och reagerat på det. Med tanke på omständigheterna kanske kontakten hade kunnat skötas direkt med Richard Slätt, men jag håller med Lena Forsman i hennes bedömning.

"en person som presenterar sig som medarbetare på Strix har en blogg där han använder ett språk och en ton som tyvärr är vanlig i bloggvärlden men är oacceptabel i umgänget människor emellan"

Japp, jag håller med Lena Forsman. Av den enkla anledningen att jag tycker hon har rätt. Hans blogginlägg är bara ren ilska som vräks ut på sidorna. Lite Schulman över det hela, faktiskt. Jag tycker man kan vänta sig mer, särskilt av någon som utger sig för att vara journalist. Till och med på en privat blogg.