Thursday, January 17, 2008

Öken...

som i "mitt liv är en..."

Just nu sitter jag på jobbet och har mindre än noll att göra, vilket ger resultatet "planlöst surfande". Vi SKULLE ha haft sprint review och sprintplanering idag, men det blev flyttat, ergo sitter jag här och undrar hur jag skall överleva dagen utan något att göra.

Jag producerar alltså finns jag. Just nu producerar jag inte. Alltså finns jag inte.

Jag håller på att läsa "My Tiny Life" av Julian Dibbell. Där kan man hitta följande citat:

James Aspnes, the Carnegie-Mellon grad student who took that turn by creating TinyMUD, the first of what would eventually be referred to as the “social MUDs,” certainly didn’t seem to think he was inventing anything but a more fluid adventuring environment. “I wanted the game to be open-ended,” Aspnes wrote later, explaining his decision to leave the conventional framework of player-rankings and fixed goals out of his new MUD. And open-ended the MUD indeed turned out to be, though hardly in the familiar, structured manner made standard long before by Dungeons and Dragons. The truth was, TinyMUD really had no structure at all—it was literally whatever its players wanted it to be. With building privileges no longer limited to a wizard class, the topology of the MUD quickly came to reflect the diverse whims and backgrounds of the inhabitants, with virtual Taiwans popping up next to virtual Cambridges, and Wesleyan University steam tunnels leading to the buildings of a University of Florida campus. In time there was even a full-scale replica of Adventure to be found somewhere on the grounds, though it’s unlikely many TinyMUDders ever sought it out. For it was clear enough by then that, whatever James Aspnes’s original intentions may have been, people didn’t really come to TinyMUD to play games.

What they did come for wasn’t exactly easy to pin down, but neither was it all that hard to understand. They came to create, for one thing—to build spaces and construct identities. They came, too, to explore the sprawling results of all that creation. But mainly they came for the simple reason that other people came as well. They were there to talk, to tell jokes, to make love and fall in it, to bitch and bicker and backstab. They were there, in short, to make human contact, which by a hardly remarkable coincidence seems also to be what most people are on this planet for.


Utöver läsandet kanske jag skall ta tag i lite SSK grejer jag känner att jag "borde" göra, och se om man kan få lite styrsel på det. Jag har också erbjudit mig att hjälpa till med LinCons rollspelssatsning, men inte fått något svar. Förvisso var det bara någon timme sedan, men jag jobbar snabbt. Jag har även irriterat mig på en person på sveroks forum som verkar mer hängiven åt att störa än att faktiskt diskutera, men vem är jag att prata? Jag är en av de som saknar självinsikt och är bortskämd. För att jag vill att de som arrangerar på konvent skall respekteras. Oh well...

Blärf.

Nåväl. Konventsskribentgruppen är på G. Mannen, känd som Chiccoboj på sveroks forum, som har hand om vår fina applikation har gjort ett helt suveränt jobb, så vi skall leta betatestare för systemet nu. Strålande.

Känns som att jag kanske tar mig vatten över huvudet, men jag tror jag orkar med.

Och nuuuuu har jag gått in i bloggenerator läget igen...

No comments: