"God, if only..."

Det är inte lätt att vara jag idag. Dels så har jag sovit sämre än en igelgott med nageltrång (den liknelsen får man ta som man vill. Huruvida igelkottar ens har naglar låter jag Wikipedia svara på), och dels så försöker jag desperat hålla huvudet över allt fluff, alla spel och allt som jag VILL göra till förmån för allt som jag BORDE göra. *Whack!* (Ett gästspel av den gode Luther. Han följde efter mig hela dagen igår med sin slägga och slog mig i bakhuvudet, med resultatet att jag bet i det sura äpplet och skrev lightregler till Star Wars samt avtalade en dejt... med en representant från Sverok Stockholm. Inget annat. Mer än så orkade jag inte, men jag var mycket disciplinerad. Jag spelade bara PotBS i två timmar (*whack!*) och gick och lade mig... nästan i tid.)

Jag är lite sliten, kan man väl säga. Eller åtminstone sliten nog för att önska att jag slapp göra något förutom att krypa ihop i sängen och göra ingenting, vilket är lite paradoxalt eftersom det är det jag har spenderat större delen av veckan med. Poängen är kanske att göra det med gott samvete (*whack!*).

Idag är jag så äntligen återinstallerad på jobbet men lider av "vad skulle jag göra nu igen?" (*WHACK!!!*)Det ger sig förhoppningsvis så snart min absinthinmundigande arbetskamrat återkommer till arbetet. Han dricker inte absinth på arbetstid. Även om man ibland undrar. Nåväl. Tills vidare bloggar jag lite (*whack!*) och pysslar med att läsa DN och SvD för att få en liten uppfattning om vad som har hänt under veckan medan jag har varit snorig och febrig.

Vilket leder mig in på ett nytt ämne: jag har ALDRIG varit så sjuk på ett företag som på Avalanche! Jag ger mig skråen på att det är alla småbarnsföräldrar här. Jag räknar till fem som jag känner till, men känner jag dem rätt finns det ännu fler. Och det är enbart i mitt team. Virusen frodas och lever gott kan man lugnt säga.


För er som fortfarande inte har hittat Zero Punctuation, så kolla in det här. Mannen har en vass, men rättvis, tunga.



Men så till titeln på bloginlägget.

God, if only...
1. I could make up my mind
2. I could sleep for a week
3. I could finish this stuff I have to do
4. I could breathe when I read mail (don't worry, I read really quickly. And sometimes in sequences.)
5. I could stop worrying
6. I could RELAX!

Så... Det är väl det som saknas mig just nu. Fyra av punkterna relaterar till samma ursprungs"problem", så får jag bara det ur världen (sade hon, praktisk som hon är) så kanske jag kan börja jobba på de andra två. Kanske borde slå en T6 för att se vilken utav dem jag skall börja jobba på, men... näe. Risken är alldeles för stor att det hamnar på några av de fyra punkterna jag för tillfället ägnar mig åt att prokrastinera omkring. Dessutom är risken att om jag tar tag i "problemet" runt de fyra punkterna att jag inte kommer att... erh... vara så motiverad att ta tag i resten. Så att säga. As it were.

Sanningen att säga kan den sista punkten vara beroende på koffein. Jag är inte säker. Mitt kaffeintag igår uppgick till en halv burk snabbkaffe. jag är inte säker på hur många koppar det motsvarar för jag tappade räkningen. Det kan också vara anledningen till att jag sov som en igelkott med nageltrång.

Nu skall jag sluta blanda svenska och engelska och börja jobba istället (*whack...*)

Mina nya favoriter. Efterklang och "Mirador"...



EDIT: Jag kände mig rent tvungen att länka till Didi Örnstedts blog i min bloglista. Hon är en av de största motståndarna till rollspel och spel man kan hitta i dagens samhälle, tror jag bestämt.

Varför länkar jag då till Didi? Dels för att jag alltid är angelägen om att man bör läsa på vad "motståndarna" tycker. Know thine enemy som det så fint heter, dels för att jag anser att man inte skall sopa moralpanikers åsikter under mattan med ett "bah! moralpanik!" utan istället ta sig tid att metodiskt sätta sig in i argument och hitta motargument. Att ha mycket på fötterna i en dialog är särskilt viktigt när man har med irrationella människor att göra. Nu säger jag inte att Didi är irrationell, men hon har inte varit särskilt mottaglig för kritik som i många fall varit befogad. Hennes och Björn Sjöstedts bok "De Övergivnas Armé" innehåller många faktafel och är dessutom delaktig i varför vanliga leksaksbutiker tog bort rollspelen från sina hyllor. Något som har slagit hårt mot hobbyns återväxt i Sverige.

EDIT 2: Och så sprang jag rakt in i den här låten på iPoden och nu mår jag riktigt, riktigt ruttet, av så många anledningar att jag knappt vet vart jag skall ta vägen...

Fy fan för musikminnen...