[placera lämpligt invektiv här]

Gärna ett som chockar dig svårligen och gör dig mäkta upprörd. Så upprörd, faktiskt att du raskt ropar på moralpolisen och ber hen* att genast rensa den där djävulskattungens blog som använder så fruktansvärt fula ord i sin titel.

Anledningen till att jag väljer att ta till krafttuttryck av det grövre slaget (utan att faktiskt göra det - visst är det elegant?) är på grund av omstruktureringar på arbetet där det känns som att jag som vanligt får dra det kortaste strået. Kort sagt de jobb ingen annan vill göra.

Nu vet jag inte om det är en korrekt bedömning av situationen och på grund av att allt är omvärvat av ett sådant enormt hemlighetsmakeri kan jag inte beklaga mig till fullo här heller. Jag vet bara att jag gick hem igår och kände mig särdeles värdelös. Vill de bli av med mig kan de väl i sådana fall bara sparka mig? Men nej, de skall ge mig de uppgifter som ingen annan vill ha, skitjobbet, det som är längst ner på prestigestegen.

Kort sagt, apgörat.

Så en seriös fundering har uppenbarat sig i min skalle. Hör jag ens hemma i spelbranschen?

- - - - - - - - - - - - -

*Hen är ett uttryck jag har ärvt/ plockat upp/ lånat av den ytterst charmerande Herr Klokbok, som inte bara vänder på ord**, utan även på oskyldiga unga damers huvud.***
** Han använder också fotnötter på ett intressant sätt. Tänkte jag skulle plagie... erh... inspireras av *nickar* honom.
*** Jag talar av egen erfarenhet. ****
**** JAG tycker att jag är ung och oskyldig. Oskyldig i alla fall. Oskyldig jämfört med Lova i alla fall. Fast alla är oskyldiga jämfört med den ljuva Lova.

- - - - - - - - - - - -

Läs det här bloginlägget av ovan nämnda Klokbok. Han gör fog för sitt självpåtagna namn med jämna mellanrum.