Sol och ...reparationer?

Jag tänkte i min naivitet att jag skulle få sova lite på morgonen. Att jag fastän jag kom hem igår runt halv ett på natten faktiskt skulle få sova åtminstone åtta timmar, gotta mig åt att jag har semster. Är det så mycket att begära?

Jag tycker inte det.

Kl. 6 vaknar jag utav att en av grannarna har bestämt sig för att kampera utanför mitt fönster och diskutera (högljutt) huruvida han skall åka till stranden eller inte. Noter att fönstret är stängt. Tack, grannen... En timme senare börjar någon borra i väggarna. Och jag vet fasen inte varifrån det kommer bara att det låter mest i mitt sovrum. Klockan sju på morgonen är lite väl tidigt att börja borra i väggarna, eller har jag fel? Jag blir tokig. Det pågick igår också, men då hade jag inte varit uppe halva natten innan jag somnade. JAg MÅSTE flytta härifrån. Det är för många ungar, för mycket grannar som har bestämt sig för att högljutt diskutera semesterplaner, en av dem på marken och den andra på tredje våningen, och för många barn som står och gallskriker "mamma!". Det funkar inte. Jag blir tokig på allt jävla ljud.

Men det är i vilket fall som helst sol ute och vackert väder. Inte för att jag går ut, men ändå.