To the rescue!

Igår spenderade min snusmumrik en del tid i sängen. Mer tid I sängen än UR sängen faktiskt. Han sov i 23 timmar. På raken. Däremellan erh... tillbad han porslinsguden, ety mitt älskade pucko bestämde sig för att en öl och en cola räckte i värmen.

Han drabbades alltså av överhettning.

Idag är han bra. Och i fredags lyckades jag ta ett par riktigt bra, helt improviserade foton av min älskling. Jag siktade egentligen på Ostindiefararen Götheborg, men hans fagra nuna drog åt sig min uppmärksamhet. Så för första gången i världshistorian tänker jag i en post publicera ansiktet på min snusmumrik. Uppmärksamma läsare kan därefter dra slutsatsen att det rör sig om Herr Klokbok. Det är inte mitt fel att jag attraheras av intelligenta män.

(Det här är för övrigt innan han är sjuk och medan han dricker öl. Det är därför han ser så full i fan ut.)

Intressant? Tja om man vill se en snusmumrik, så...

Andra bloggare om:
snusmumriken, ostindiefarare, sova, sjuk, solsting

Sova bort livet

Nu har jag hamnat i min andra sömnproblematik. Nu sover jag HELA tiden. I kid you not. Jag kom hem igår, helt slagen. Förmodligen för att febern kom tillbaka på eftermiddagen och levde rövare. Sedan gick jag online i kanske tio minuter, höll på att somna, stängde ner och gick rätt in i sängen och lade mig. Och somnade. Och sov fram till halv två på natten, kanske. Gick upp en stund till och skrev på en konspirationsbiblioteksartikel som jag gjort klart, men inte fått in i datorn än. Skrev i en halvtimme, kanske, sedan blev jag helt trött igen och gick och lade mig.

Och vaknade kl 5 på morgonen av väckarklockan och hade kunnat sova ytterligare ett par timmar utan problem. Så antingen sover jag, eller så sover jag inte. Måste dock erkänna att det är trevligt att sova. Jag hade ett par rätt intressanta drömmar inatt som jag var tvungen att skriva ner, för de kändes som intressanta uppslag till scenarion. Och så drömde jag om ett rätt osannolikt händelseförlopp som jag icke desto mindre inte hade haft något emot om det hände. Men som sagt. Osannolikt.

Jag måste citera ett stycke ur Thomas Pynchons "Against the Day" som jag ÄNTLIGEN har plockat upp igen, och nu är den lättläst jämfört med det trögtuggade bokhelvete som jag upplevde den som för ett tag sedan. Tänk vad lite sömn och mindre stress kan göra...

The small-talk had turned to surplus wealth. "I know this fellow back in New Jersey," said Scarsdale Vibe, "who collects railroads. Not just rolling stock, mind, but stations, sheds, rails, yards, personnel, the whole shebang."
"Expensive hobby," marveled the Professor. "Are there such people?"
"You have to have some idea of the idle money out there. It can't all be endowments to the chuch of one's choice, mansions and yachts and dog-runs paved with gold or what have you, can it? No, at some point that's all over with, has to be left behind... and still there's this huge mountain of wealth unspent, piling up higher every day, and dear oh dear, whatever's a businessman to do with it, you see."
"Hell, send it on to me," Ray Ipsow put in. "Or even to somebody who really needs it, for there's sure enough of those."
"That's not the way it works," said Scarsdale Vibe.
"So we always hear the plutocracy complaining."
"Out of a belief, surely fathomable, that merely to need a sum is not to deserve it."
"Except that in these times, 'need' arises directly from criminal acts of the rich, so it 'deserves' whatever amount of money will atone for it. Fathomable enough for you?"
"You are a socialist, sir."
"As anyone not insulated by wealth from the cares of the day is obliged to be. Sir."
Foley paused in his whittling and looked over as if in suddenly piqued interest.
"Now, Ray," admonished the Professor, "we're here to discuss electromagnetism, not politics."

Den här passagen gör mig lite glad och lite fundersam, speciellt eftersom den hänvisar till järnvägar. De som följt min blog lär vara medvetna om att jag nyligen läst "Atlas Shrugged" av Ayn Rand, där författaren uppenbarligen tar plutokraternas sida. Och där huvudrollsinnehaverskan är en järnvägsmagnat. Hennes åsikt är precis den som uttrycks av Scarsdale Vibe. Att behov inte berättigar gåvor. Det gör mig också lite glad för att Ray hänvisar till "criminal acts of the rich", som i det här fallet känns ganska aktuellt i och med att våra politiker har avslöjats som fifflare av rang. Nåväl. Jag skall inte gå in på politik i min blogg, det är jag inte kunnig nog att göra.

Idag blir en lång dag. Redan kl 17.15 skall jag vara på Drottninggatan i smedjan och bygga silversaker, och det skall jag hålla på med fram till tio ikväll. Jag har en hel rad med smycken planerade, och jag skall hänsynslöst nog använda mig av min jobbdator på lunchen för att göra lite skisser på ett par av dem. Det blir masker. Silvermasker.

W00t!

Febern är borta!

Den hönsäggsstora klumpen på armen är nere i en femkrona och armen går att böja på igen. Och allt detta utan att äta en enda hjärna! W00t!

Nu återstår bara att kunna somna inatt, men det blir nog inga problem. Jag är totalt slagen, dödstrött och helt slut. Undrar varför, med tanke på att hela dagen har spenderats sovande i sängen.

Jag har suttit och skrivit ihop en artikel till Fenix på temat konspirationer, och jag har även kollat lite löst på voodoo, vilket också är skönt. Jag har fått tillbaka koncentrationsförmågan, i alla fall nästan, och det är så gudomligt underbart att jag nästan gråter av lättnad. Jag börjar förstå lite bättre hur det är att inte orka, inte kunna koncentrera sig på vad som helst, en förmåga jag annars har haft mycket av. Jag har till och med läst en faktabok utan att bli helt vimsig i huvudet och det var länge sedan. Thomas Pynchon härnäst. Against the Day väntar fortfarande på att bli läst.

Jag är nästan klar med Poppy Brites "Self-made man" också. Så nu får jag nog ta en paus från hennes böcker i ett par månader/ år igen. Poppy Brite är en fantastiskt duktig författarinna. Hon skriver så att man verkligen känner vad som händer. Men hon skriver väldigt ofta om exempelvis mord, vivisektion, seriemördare och bögsex. Och hon skriver på ett väldigt grafiskt manér, vilket gör att jag allt som oftast sitter och rodnar i soffan när jag läser. Men när jag lägger ifrån mig böckerna är det aldrig beskrivningarna av sex, mord och inälvor som stannar kvar, utan känslan av närvaro och intensitet. Så efter ett tag glömmer jag bort de blodsmakande kyssarna och de vassa knivarna som karvar sig genom bröstben och bultande hjärtan och minns bara att hon är en fantastiskt bra författarinna. Och köper en ny bok. Och på den vägen är det. När jag tänker efter gäller nästan samma sak för Clive Barker, som också har en tendens att vara mycket grafisk i sina utläggningar om både sex och våld. Men även han är en mycket skicklig författare, så jag kan inte sluta läsa honom.

Jag har kommit fram till att alla mina skilda områden jag har ägnat mig åt har gjort mig bra på mycket. Men inte bäst på något. Jag funderar på om jag vid något tillfälle totalt skall fokusera på bara en sak. Jag undrar hur bra jag skulle bli på just det området då? Spetskompetens.

Det lustigaste just nu är att jag målar igen, och trots att jag inte hållit i en pensel på 8 år har jag ändå blivit bättre på att måla. Jag undrar om det har med mina mentala övningar att göra? Ibland kan jag nämligen få för mig att "skissa" en scen i huvudet. Alltså, jag gör om den till en målning eller en grafitskiss. Drar linjerna i huvudet, ser hur det skulle se ut på papper. Satt faktiskt och gjorde det med mina bekanta som jag spelade med igår. Små krokier i mitt huvud.

Och ibland undrar jag om jag är fullkomligt tokig. Den direkta kopplingen mellan hand och öga finns inte där än, men den har blivit så otroligt mycket bättre sedan jag målade sist, så något har uppenbarligen hänt i hjärnan. Jag tänker plocka fram min finskakurs igen, och min italienskakurs. Ju fler språk jag har att tänka på, desto bättre. Desto fler begrepp kan jag ta in.

Det är banne mig inte lätt att vara helt bonkers.

Jag vill skriva ett alternate reality game också. Jag har en så bra idé, men det är alldeles för stort att genomföra på egen hand. Jag funderade ett tag på att göra ett till en kamrat i födelsedagspresent. Men det känns som att jag är för pretentiös, för mycket vilja och för lite tid. Det är mitt största problem. För mycket vilja och för lite tid och för få vänner som är intresserade av samma saker som jag är intresserad av. Oh well. Jag och min femkrona skall sova nu snart. Feberfri och vaccinerad. Okej, jag har varit lite patetisk, men jag fick faktiskt riktigt hög feber. Så där så att det gör ont i huden.

Tannhäuser II

Ännu ett addendum om gårdagen, fast först den här gången. För jag tyckte det var viktigt och intressant.

Vår diskussion rörde kort vid hur världen och människor med den har förändrats sedan 1850-talet, vi rörde också vid historielöshet, men eftersom en person på plats lyckades hogga diskussionen totalt så fick jag aldrig ur mig det jag ville säga, dvs läs Susan Greenfields "Tomorrow's People". En mycket vettig bok om just hur människans sätt att tänka och känna har förändrats under en mycket kort tidsperiod. Bra bok. Älska böcker.

---

Gårdagen spenderades hos T & A med inslag av ytterligare individer som hjälpte mig speltesta Tannhäuser. Som visade sig vara mer potential än bra spel tyvärr. Men det var kul att spela brädspel igen, och det var trevligt att prata med folk. Jag har inte haft möjlighet att spela på ett bra tag, inte att umgås med någon heller. jag kan ju säga att jag har god lust att bygga om Tannhäuser, för om det är något så är det ett snyggt spel. Och det har så mycket potential! Och de gör så lite av det!

Något som var mindre bra var min vaccination som höjde min kroppstemperatur till kokpunkten trots mängder av febernedsättande, så jag var nog inte så kul att ha att göra med när jag satt och brann i fåtöljen. Jag blir alltid så förvirrad och trött av feber. Idag har jag en klump av storleken hönsägg på armen, och är stel som en gnu hela vägen från örat till fingerspetsana. Needless to say har jag ännu inte gått man ur huse för att äta hjärnor. Det kanske är det jag behöver göra? I vilket fall kan jag konstatera att Avalanche var smarta som lade vaccinationstillfället på en fredag.

Nu skall jag skriva en recension på Tannhäuser, sedan skall jag krypa ut i tvättstugan, och efter det skall jag ta igen min sömn som blev lite skissartad nu på morgonen. Kanske äta något. Men mat är så tråkigt.

Försökte hitta "Virgin State of Mind" med K'S Choice, men jag hittade den inte, så det får bli "Not An Addict" som också funkar rätt bra, dagen till ära. Hennes röst är helt otroligt skön att lyssna på. Och texten funkar den med. Självförnekelse är en härlig känsla.




Lite senare:
Konversationen igår gick kort in på Firefly och Serenity och jag kände mig tvungen att se om lite avsnitt ur serien. Faktum är att jag har vegeterat framför TV:n ända sedan jag fick iväg recensionen. Nu däremot skall jag gå och lägga mig och lyssna på musk på mitt golv. Allt för att dämpa min obeskrivliga förvirring. Andas. Det är en bra grej. Andas.

Ännu senare:
Jag har sovit hela dagen. Och haft feber. Så nu är jag nästan pigg och feberfri. Alltså blir det till att läsa en bok i soffan och kanske äta något, jag har fortfarande inte lyckats med det uppsåtet.

Voodoo

Jag skall köpa en VooDoll och hoppas på att den funkar lika bra (erh... eller... bättre snarare) som KBT.

Jag vill sova. Nu.

Ingen sömn

KBT i all ära, men nu har jag vaknat igen och kan inte somna om.

Sound & Vision från Low i högtalarna och en order om att vara glad. Hmm... Jag vet inte hur det kommer att funka, men jag antar att jag får försöka. Just nu är jag mest trött.

"Don't you wonder sometimes
about sound & vision"

Erh... not really.

Jag har en shoppinglista på prylar jag måte fixa när jag ändå är i stan. Vill gå till Kreatima och köpa penslar, färg och en rulle målarpapp. Jag insåg när jag kom hem att visst har jag pigment till förbannelse, men mina penslar försvann i flytten (och med försvann menar jag att jag vet ungefär vart de är, men att jag inte orkar lyfta en massa kartonger för att rota fram dem. Jag vet, jag är så lat) och att jag inte har något att måla på. Om jag köper lite målarpapp kan jag iaf grunda med vit latexfärg och kladda allt jag vill. Så det är vad jag skall försöka åstadkomma under lördag. Kanske går till SF-bokhandeln och köper ett spel (som jag aldrig kommer att spela, jag vet, jag är bara så förbaskat naiv när det gäller sådant, jag HOPPAS att jag skall hitta någon att spela med) eller ett rollspel (se föregående parentes).

Sömn har jag hört är bra. Men enligt min lista får jag inte stanna i sängen om jag inte känner att jag kan somna om. Taskigt. Just nu hatar jag min lista. Men om jag tar en kopp te blir allt bättre. I alla fall på ytan.

Jag försöker vara glad.

Hittade en låt med Placebo och David Bowie (underligt att det var en duett med Bowie, eller hur?)

"Without You I'm Nothing"
Strange infatuation seems to grace the evening tide.
I'll take it by your side.
Such imagination seems to help the feeling slide.
I'll take it by your side.
Instant correlation sucks and breeds a pack of lies.
I'll take it by your side.
Oversaturation curls the skin and tans the hide.
I'll take it by your side.

tick - tock
tick - tick - tick - tick - tick - tock

I'm unclean, a libertine
And every time you vent your spleen,
I seem to lose the power of speech,
Your slipping slowly from my reach.
You grow me like an evergreen,
You never see the lonely me at all

I...
Take the plan, spin it sideways.
I...
Fall.
Without you, I'm Nothing.
Without you, I'm nothing.
Without you, I'm nothing.
Take the plan, spin it sideways.
Without you, I'm nothing at all.

Kärlek! BÅDE Placebo och Bowie i ett!

Jag vaknade imorse...

... och hade sovit hela natten. Utan avbrott.

Hela natten.

Det har inte hänt på flera veckor. Jag är fortfarande lite chockad.

Det är också inte så lite ironiskt med tanke på att jag skall till farbror sömn imorgon och se varför jag sover som en kratta. "Jaha, öh, då skall vi se. Hur sov du i veckan?" "Som en stock!" Och jag har problem? Får man låna förra veckans sömn som dåligt exempel tro?

Oh well. Det perfekta receptet på en god natts sömn är alltså att gå igenom hela känsloregistret från - 10 - + 10.

1. Vakna
2. Gråt lite
3. Gråt lite till och känn dig riktigt jävla eländig.
4. Gå till jobbet (gråt på pendeltåget, fast i smyg)
5. Sitt på jobbet och gör ingenting. Stirra in i monitorn.
6. Prata med syrran lite över MSN och bli lite gladare.
7. Gå på möte och upptäck att du egentligen är en glad människa, en sådan där som får både dig själv och andra att skratta
8. Bestäm dig för att "vafan!"
9. Få ett SMS från en kompis som kommer och hälsar på från Finland, som du inte sett på ett år och som du saknar innerligt
10. Skriv en blog
11. Säg upp ditt Facebook-konto i en Drama Queen-gest som heter duga!
12. Börja le
13. Få allt gjort som ligger och skrotar på skrivbordet. Jag menar ALLT.
14. Le lite mer
15. Upptäck att det är dags att träffa din finska vän på Centralstationen
16. Hitta din finska vän som har gått vilse och garva knäna av dig på vägen dit när du pratar med henne i telefon
17. Krama finska vännen ordentligt (hon är så SÖT! Jag hade glömt hur söt Satu är :))
18. Spendera tre timmar på Kulturhuset och skratta konstant. Åt allt. Åt livet, åt hur patetisk man är ibland, åt den svenska och finska spelindustrin, åt akademiker, åt yrkesutövare, åt lunchsällskap... Åt allt! Sakna en annan finsk vän lite, men inte mer än att det känns bra.
19. Sätt finska vännen på Arlanda Express
20. Slå på David Bowie i iPoden
21. Prata lite med kompis på SMS
22. Gå hela vägen hem och njut av kvällsluften
23. Ladda hem mer Bowie från iTunes
24. Ladda iPoden
25. Ställ iPod och högtalare vid sängändan och ha på musiken på en volym som ligger strax över vad du kan höra men inte mycket mer.
26. Sov hela natten - utan drömmar
27. Vakna till David Bowies "Bring me the Disco King" och inse att du har sovit drömlöst hela natten och att du inte har någon röst kvar för att du skrattade så mycket igår.
28. Skriv en lista på hur du åstadkommer det - i ren häpnad - på din blogg.

Knockad

Jag gick och lade mig för att läsa runt ett-tiden idag och vaknade nyss med en nerdräglad bok. Okej, det där med dräglet var bara ett påhitt. Jag fick byta staven i underläppen mot en ring för jag har fått en mindre irritation i den piercingen. Kanske inte är så konstigt med tanke på att jag vaknade med nyllet nedtryckt i kudden och håret snott ett par varv runt den staven. Oh well.

Jag känner att jag borde göra något vettigt resten av dagen, men jag vill bara sova, så jag skall nog plocka lite och sova mer. Jag har i alla fall fixat en av interaktionsmönstrena jag sade att jag skulle fixa till ett projekt jag arbetar på. Det måste räknas i något universa.

Zombies igen

Vaknade helt stel av skräck imorse, naturligtvis. Natten, eller delar av den, har gått åt att drömma mardrömmar om detta fantastiska fenomen zombies som inte vill lämna mig ifred. Den här gången bodde jag i ett gammalt hus med många ingångar, rätt högt upp. I huset bodde också en före detta arbetskamrat, Mårten. Vi hade barrikaderat oss, fixat det ganska bra, men av någon anledning lyckades de ta sig in i vårt område. Vi hade varsin yxa och hammare att försvara oss med. Det lustiga var att det var silversmideshammare vi använde. Helt blanka ytor utan gropar eller repor.

I vilket fall som helst så dök det upp tre zombies, två dödade vi och den sista bet Mårten (sorry Mårten...) så jag fick i min tur döda honom. Det sista vi gjorde innan jag skar halspulsådern av honom (ja, det tog emot... men han insisterade...) var att diskutera hur en zombieepidemi gjorde människor bättre, starkare och vänligare mot varandra. De som överlevde dvs.

Sedan låste jag in mig i min lägenhet och hörde hur döda, reanimerade kroppar kastade sig mot dörren och krafsade. Inget vidare.

Det var naturligtvis en längre dröm än så, men detaljerna har börjat glida undan.

Det har med andra ord sovits, men sovits illa.

Dagens lista

Inatt har jag sovit hur bra som helst. Men jag tror det beror på att jag har tagit ett aktivt beslut att inte låta mig påverkas så hårt av mina omständigheter. After all, I can always say "no". Och det är förmodligen den strategin jag behöver använda mig av i lite större utsträckning.

Jag har en diger to-do lista framför mig idag, men jag har redan betat av lite av den, och klockan är inte mer än åtta på morgonen när jag skriver det här, så jag hoppas på ett gott utfall.

• Tvätta! - redan fixat. Löjligt lite tvätt, men det kan vara bra att vara ren ändå


• Western - hästar


• Western - voodoo


• Western - sjukdomar


• Hemsidan - måste uppdatera! Det var så länge sedan jag ens petade på den... kasst...


• Etherscope - "Lover's Walk"


• Ta hand om blommorna


• Dark Matter - hemsideslayout och innehåll

Jag kommer ju inte hinna hela vägen idag, det vet jag, men jag har iaf betat av första punkten på listan. Och andra punkten är halvvägs klar vad det gäller råtext.

Lördag & Söndag

Lördagen kom och gick och nu är den borta...

Jag som hade hoppats på att få lite gjort, och istället blev det mest sömn och läsa bok.

Fredag!

Syrran: Ja, jag har sovit inatt. Inte hela natten och inte oavbrutet, men rätt okej. Det går framåt.

Ännu en vecka är avklarad. Och idag känns det som en välsignelse. Att ha kommit igenom veckan.

Det råder kanske ingen tvekan om att mitt privatliv är totalt upp- och nervänt för tillfället, men sanningen att säga - det är faktiskt lite mitt eget fel. Så jag skall sluta klaga, gnälla, ventilera, whatever you may call it, för det ger ändå inte så mycket. Det löser inga problem. Och jag är problemfokuserad. Prata är all well and good, men kan man inte fixa problemet, vad skall man då prata för?

Jobbet är fantastiskt bra, som det alltid är. Jag känner mig respekterad och jag kan leverera det som förväntas av mig, och what else is there? Jag är mitt jobb. Jag är det jag gör, så det är väl bara att ta fart och köra huvudet rätt in i väggen, och hoppas att inget går sönder på vägen. De närmaste dagarna väntar en rätt rejäl hög med jobb som jag ignorerat på grund av ett mycket... omtumlande leverne. Jag skall försöka bli lite mer laid back med det där. Det har egentligen mindre betydelse. Jag är ju mitt jobb. Och jag trivs bäst när jag gör saker, så det är dags att göra saker. Att knuffa undan mina känslor har börjat bli min andra natur, så det borde rätt logiskt sett vara enkelt i det här fallet också. Så. Det som händer händer. Jag tänker inte spöa upp mig själv över det längre. Jag har inte tagit skada (mer än på en känslomässig nivå, och det läker), och jag har förhoppningsvis inte heller skadat någon.

Instant nun. Just add religion...

Sömnlös igen

Jag sitter uppe, kan inte sova. Har ont i magen. Magkatarr... Resultatet av huvudvärken som inte ger sig. Den har vandrat fram och tillbaka i skallen i snart fyra dagar, och jag vet inte varför den inte vill ge sig. Treo hjälper, men that's it. Och Treo har det blivit, till magens stora förtvivlan. Så nu har jag ont i magen.

World of Warcraft blev det istället för sova. Men nu har jag levlat Aline i alla fall. Jag tror jag tänker för mycket. Det kanske är därför sömnen inte vill komma. Tankarna spinner som väloljade hjul i huvudet. Och jag mår illa av magkatarren. Och jag är orolig över något som sades idag, fastän jag inte tror att jag behöver oroa mig så mycket egentligen, det är bara en reflex. Jag måste lära mig av med att andra människor inte reagerar på samma sätt som en annan närstående person om man är ärlig mot dem och berättar vad man tycker/ tänker.

Fast just nu känner jag mig mest misslyckad. Och fundersam. Varför kan jag aldrig göra rätt? Jag har aldrig haft en problemfri relation i hela mitt liv. Jag undrar om det är mig det är fel på?

1. var "otrogen" eller ville vara det och bekände. Jag lät vännerna pressa mig till att göra slut. Det var inget vackert avslut. Fast nu är han min bästa vän.
2. var sjuk. Bipolär. Och ville begå självmord med mig, samt behandlade mig riktigt illa på många olika sätt. Har jag ingen kontakt med idag.
3. mitt senaste. Och därför inget jag vill prata om än. Men det var heller inte helt smärtfritt. Och det var väl därför jag gjorde slut.

Så. Tre pojkvänner på ... 15 år. Varav 6 spenderades i ensamhet. 9 års relationer som på ett eller annat sätt inte har funkat. Och två personer som jag velat ha, men inte "fått". Kännetecknade av sin intelligens och sin otroliga humor. Det är kanske därför de valt att väja bort mig. För att de är smarta nog att inse att jag är... inte så bra. Jag har en känsla av att jag behöver coachas i konsten att skapa hälsosamma förhållanden.

Grannjävlar!

I går kväll var jag trött. Mycket trött. Efter en hel dags stenhårt arbete (I kid you not, jag tog 20 min lunch och lade tre pussel som rast), en intervju med Emma och Annika från SuperMarit, (det visar sig att jag är den enda kvinnliga yrkesverksamma speldesignern som är anställd inom något av de större företagen i Sverige. Resten jobbar på egna företag eller inom akademikerkretsar. Surt.) så hamnade jag på Bishop's Arms i en eller två timmar, var helt lost i diskussionerna (vilket bara förstärkte min känsla av att jag inte hör hemma på pubbar. Alls.) och åkte hem. Väl hemma åt jag det jag hade i kylen (Bresaola. Gott) och totalkraschade i sängen. Och väcktes tio minuter senare av ett par jävla idioter som hade bestämt sig för att använda tvättstugetrappan som improviserad skateramp. Det dånade i hela lägenheten. Nåväl, en halvtimmes oväsen senare gick de, antagligen för att supa sig fulla på hemmagjort maskrosvin.

Mitt i natten, runt ett, kom nästa gäng med alkoholindränka ungdomar hem. Och ställer sig på uteplatsen utanför mitt sovrumsfönster för att efterfesta. Som tur var började det regna 20 minuter in i tjejernas hysteriska fnitter och grabbarnas råa skratt. Men då var det kört för min del. Så hela natten har bestått av att vrida sig fram och tillbaka, dricka varm mjölk, äta valeriana och dricka kvällste i förhoppningen om att bli medvetslös. No such luck. Nåväl. Jag är hyfsat vaken, jag skall på skrivarkurs och förhoppningsvis somnar jag inte.

I övrigt anser jag att Schulman bör förstöras. I god Cato anda.

Möten - ett företags livsblod

Idag är det möten som gäller. Från kl. 9 på morgonen till 14.30 på eftermiddagen. Är det inte ljuvligt så säg. Men faktum är att jag ser fram emot dagen, det betyder att jag inte behöver tänka så mycket på egen hand utan kan ta andra till hjälp.

Jag sov från 3-ish till 5 inatt så jag är inte så pigg idag, men det löser sig med tillräckligt mycket socker i blodet. Det värsta är att jag inte har mer än ett giltigt skäl kvar till varför jag inte sover, och så mycket vill jag inte vara påverkad av just det. Får försöka släppa det, så gott det går. Så är det med Kaos. Man vet aldrig vart det tar vägen, och det är långt innan man har nått botten, hence kaos.

"Kaos, av grekiskans kháos, bl.a.: den tomma omätliga rymden, egentligen gap, avlägset besläktat med khainein, gapa; se f. ö. gom. Jfr den fornnordiska mytologiens Ginnunga gap"
Hämtat från svensk etymologisk ordbok.

"1) om den omätliga rymd som enl. den gre­kiska kosmogonien existerade före världens skapelse, fylld av en formlös massa varav den ordnade världen uppstått, ävensom om den formlösa massa l. den oordnade materia varav den ordnade världen uppstått; äv., i anslutning till den grekiska kosmogonien, i allmännare anv., om ett tänkt urtillstånd; äv, bildl.
Jag (dvs. Kupido) och mijn Moder äre the som vppe­hålla Werlden; .. osz förvthan faller Werlden, i ett ögnableck, vthi sitt förste Chaos, och oska­pade öde. STIERNHIELM Lycks. 2 (1650,1668).
Chaos, eller Ämnet til den ännu oformade Verlden. ( GJÖR- WELL o.) BERGKLINT Sam, 262 (1775).
Som .. / Ur Chaos djupa famn och Elementrens krig, / Natu­ren reddes ut. GYLLENBORG Bält 292 (1785).
Ur sitt Chaos skapelsen går fram. FAHLCRANTZ 1: 35 (1835, 1863).
Till en början förefanns (i världens urtillstånd) den oordnade materien, vanligen kal- lad "kaos". ARRHENIUS Kem. 2 (1919).
ÖSTERGREN (1929).

2) bildl.: oredig o. förvirrad massa, oredig sammanblandning; tillstånd av oreda o. förvir- ring, oreda, villervalla.
RP 10: 656 (1644).
De gamlas kunskap .. (om naturalhistorien) var endast et chaos af en hop namn. Linné Stenr. 16 (c. 1747).
Lagstiftningen (i vårt land), helst den ekonomiska, befinner sig uti ett ., intrassladt chaos. ALM- ALM- AmH 1: 68 (1840).
Ordningen (inom statens samlingar) var .. mindre god; i vissa delar rådde ett fullständigt kaos. ODHNER i 2SAH 62: 49 (1885). Ett kaos av stelnade men glödheta större eller mindre (lava.)block. SvD(B) 1928 nr 313, s. 11."
Hämtat från SAOB

Idag är jag för övrigt rik igen, lönen har kommit. Nu är bara frågan vad jag skall göra med den. Betala hyran är en plan. Köpa ett bonsaiträd till att vanvårda till döds är en annan. Zodiac lockar.

Härdsmälta?

Det är alltid svårt att bestämma sig för vad man skall skriva i sin blogg, vem man vänder sig till och varför man skriver överhuvudtaget. De senaste timmarna har jag tänkt en hel del. Så. Min härsmälta idag runt 16.15 var just det. En härdsmälta. Och en erfarenhet. Men helt irrelevant.

Nu är klockan snart två på natten, jag kan fortfarande inte sova, men jag har i alla fall fått mycket utrett i huvudet. Så ni som drabbades av mitt utvräkta självförakt kan vara lugna. Det är lika borta som bloggposterna jag skrev när jag insåg vidden av mitt självbedrägeri.

Just nu sitter jag och försöker få klart mitt hästavsnitt till Western. Jag skall väl så småningom även försöka sova lite, men just nu verkar det rätt avlägset. Jag får ta smällen imorgon och skylla mig själv helt enkelt. Det är så jag brukar göra.

Imorgon är det silversmide för första gången, och det är alltid något att se fram emot. Om inte annat så har jag massor av tankar runt vad jag vill göra, och hur jag vill göra det. Det blir förmodligen en hel del skissande de första gångerna, få till ett bra koncept och arbeta runt det ett tag. Men med största sannolikhet kommer det även att bli en hel den smurfande med verktyg och tekniker, om jag känner den här typen av kurser rätt. Hoppas bara att den inte är fullt så oinspirerande som kursen i fotopolymerer. Den var inte så kul.

Nåväl. Utrustningslistor, någon?

What's in a blog?

Tre på natten, jag är vaken och tar en kopp te. Men jag MÅSTE köpa en ny sort. Genmaicha är okej ibland, men jag vill inte dricka grönt te med popcornsmak tills jag dör....

Jag kan inte somna om just nu, och jag börjar tro att det har hänt något med min dygnsrytm som har dragit ner mitt sömnbehov med två timmar, för jag är inte trött, och jag har sovit mycket gott inatt. Men å andra sidan var jag utmattad, så det kanske inte är så konstigt? Jag har dessutom träningsvärk i benen... Hmmm... Hur hände det?

Idag blir det med största sannolikhet en rätt fullpackad dag på jobbet, det är sprintplanering och möten upp över öronen, vilket är skönt eftersom det betyder att Saker Blir Gjorda.

Nu kan det också vara läge att börja offentliggöra vad det hemliga projektet vi har pysslat med innebär, men jag får ta det en runda med de andra inblandade först.

Jag skall också sätta mig och köra en del uppdateringar på hemsidan idag tänkte jag. När jag väl är hemma. Jag har hängt för mycket framför datorn utan att göra något att det börjar irritera mig lite. Dessutom har jag en diger to-do på det privata planet som har gått lite i stå av olika rutiga skäl och randiga orsaker, så jag hoppas kunna plocka upp det slacket nu när SSK är över och man kan återvända till verkligheten. Jag har tre olika scenarioidéér som jag vill skriva ihop och jag har även ett par artiklar till Fenix. Nya numret är för övrigt ute nu, och i det kan man inte bara läsa om barbarer (även om det är mycket barbarer) utan även om havremoppar. Tove "lurade" av mig en hästartikel, och utöver den har jag också recenserat Likstorm, Scion, Changeling och Magic Xth Edition Theme Decks. Det är nog det mesta jag har skrivit i ett nummer än så länge.

På tisdag är det första delen av silversmideskursen och jag försöker komma fram till vad jag vill göra. Återuppliva tekniken känns som en bra idé. Sedan vill jag gå på bio och se The Invasion (om jag nu inte har missat den), I Am Legend, som utan tvekan skall bli intressant. Baserad på en helt fantastisk vampyrnovell med samma namn, 30 days of Night baserad på en serie av Steve Niles (mycket bra, kolla upp den!) och en hel hög andra filmer som kommer nu. Får se vem jag kan locka med mig in i biomörkret. Och för de som tycker sig ana en viss tendens mot skräck och sci-fi anar helt rätt. Det är min valda mathållning när det gäller bio.

Men nu skall jag och min träningsvärk gå och lägga oss en liten stund till med en kopp te och en.. erh.. god är väl att ta i, men bok. The Last Wish står på läselistan inför en artikel som skall skrivas och den är väl... bra. Om man inte vill behöva tänka så mycket.

Sweet dreams

Inatt har jag sovit. Så. Nu var det avklarat.
"Gud vad spännande! Hon har sovit!" tänker säkert den hugade läsaren då. Nä, trodde inte det.

Nu har jag för övrigt kommit på en sak till med lokaltrafiken som stör mig något grymt. Det är alla tidningstomtar som står och delar ut sina halvtaskiga morgontidningar (som bland annat utnämner Alex Schulman till bloggkung. Bloggkung?! Han är en kloakkrypande insekt med mindre vett än en bakterie! För att nu ta till ungefär samma tonläge som herr Schulman själv, även om vokabuläret förmodligen överstiger hans förmåga att uttrycka sig. Och nej, faktum är att jag läser inte hans blogg. Jag har läst två inlägg. Det räckte.) mitt i vägen för utgången. Vadan detta?! Varför!? VARFÖR!?! När folk i det närmaste rusar som skenande boskap ut genom dörrarna skall man väl inte täppa för dem?! Det är på samma nivå som folk som stannar precis när de klivit av rulltrappan...

I vilket fall som helst. Idag börjar konventet. Jag håller både tummar och andra extremiteter för att det kommer att gå vägen. Om inte annat har Wille testat hela receptionssystemet på mig, så jag lär ju kunna hantera det också om det krisar nu på fredagen.

Jag ser verkligen fram emot att få höra på alla föreläsarna. Krämer, Örnebring, Ola, Peter, Anders Blixt, Olle Sahlin... Det är en härlig blandning, både ämnen och personligheter. Jag tror att det kommer att bli hur skoj och bra som helst. Bara hoppas att folk hittar dit. Och alla tekniska grejer är lösta! Tror jag... Humhum.

Apropå det så har jag väl inte varit helt sanningsenlig angående Kaoset. Det har en viss inverkan. Det kan jag inte förneka. Men just nu får jag mest vänskapsvibbar, så det kanske ordnar sig ändå. En stor kopp té på något bra fik efterlyses.

Hurra!

Inatt sov jag 7 timmar! Fatta!

Så nu, när klockan har hunnit bli nästan fyra på morgonen känner jag mig ovanligt nöjd med mig själv. Ännu nöjdare hade jag varit om jag hade haft te hemma, men det har jag inte.

Istället sitter jag och knappar på hästavsnittet till Western och hoppas att jag skall få lite vidare inspiration till ett äventyr om själsutbyte. Skall också läsa alla scenarion som kommit in till scenariotävlingen. Det har jag inte hunnit än. Eller orkat. Haft energi till är det väl kanske snarare... Jag har haft dåligt om den saken så länge nu. Men jag repar mig långsamt.

Jag önskar jag hade något mindre egocentrerat att skriva om, men... Mår man inte bra blir man rätt ego. Efter gårdagens massage kan jag ju tillägga att ryggen känns som en stor hög.... tja... ömma muskler. Jag låg på rygg och insåg att jag var tvungen att sova på mage för det bara ömmade som fan. Jag förstår helt plötsligt varför min massageterapeut såg så blek ut. Det kanske är därför jag har kunnat sova? Men hu att behöva få ryggmusklerna bankade till trögflytande gelé varje gång man skall få en natts sömn....

Nu skall jag dock ta tag i min tesituation och se om jag inte har någon gammal påse Earl Grey undanstoppad i något hörn av världen.

Rött the?

Jag önskar det hjälpte. Jag har druckit flera liter med kvällsté, knaprat naturläkemedel och gud vet vad. Men jag kan inte sova.

Jag funderade ett tag på om jag skulle kunna somna av mitt meditationsprogram. Vanligtvis somnar jag rätt lätt av Yoga Nidra, men tro fasen om jag inte blev piggare av det istället den här gången...

Jag fick massage idag av företagsmassösen, och gudarna skall veta att det behövdes. Hon blev lite orolig för mig, och ville att jag skulle komma tillbaka om det var någon som inte dök upp, för jag var så stel. Och då yogar jag ändå varje morgon. Skit. Min säng är dålig. Min sömn är dålig. Jag får börja springa marathon om nätterna för att somna. Eller... hm... Nåja.

Det är snart helg. Inte för att jag får sova då, men en del av det som ligger och gnager försvinner förhoppningsvis då. Jag tänker dessutom ta två timmar och gå på bio, helt fräckt. Jag kanske somnar då? Vem vet. Oh well, det finns de i min omedelbara närhet som har det värre, så jag skall väl inte klaga. Utom på att de inte finns precis i min omedelbara närhet, utan mer bildligt talat. Damn them.

I vilket fall som helst, tack syrran för din omsorg. Hoppas att du också kan somna.