Kära syster...

...efter att ha läst din alldeles utmärkta avhandling om tvätt inser jag att vi har mer gemensamt än blont hår och en tudelad tånagel. Tanken om tvätt och disk har slagit även mig, så nu funderar jag i banorna om det kan vara så att till och med våra hjärnor har liknande skrynklor.

En skrämmande tanke. Systern sprängde förvisso inte barbiedockor, men hon hade ju två yngre syskon att glatt plåga med Kissaffischer (rockbandet, inget annat) som skapade en oresonlig rädsla för tungor hos den yngsta i syskonskaran. Vid närmare eftertanke kanske det förklarar ljudfobin? Nåväl. Jag tar konstiga avvägar i tänkandet idag. Jag tror jag blev oåterkalleligen skadad av morgonens tuggkonsert.

Rikard påpekade under en brandövning att han haft en indier som sällskapsdjur. Det visade sig dock senare ha varit en iller. Vi tyckte det var roligare - om än något rasistiskt - med en indier. Det kan också ha inverkat på mina tankegångar. Det är dags att packa för morgondagen tror jag bestämt.