Jag gräver mig ner...

...under jorden.

I min jakt på artiklar och redan existerande information om subversiva rollspel och äventyr har jag fastnat i en gröt av självupptagna rollspelsteoretiker och akademiker som säger sig vilja kommunicera med gemene man - men som med sina texter knappast kan kallas annat än uteslutande.

Det här leder mig i sin tur att ställa mig lite frågande till hurpass mycket deltagande som är tillåtet i dessa kretsar? Måste man vara mediavetare och/ eller hyperkulturell inom ett supersmalt område för att överhuvudtaget få ha en åsikt? Det verkar inte bättre.

Ofta när jag kommer i kontakt med grupperingar inom rollspel handlar det om "vi" och "dem", på precis samma sätt som det handlar om "oss" och "dem" när vi som rollspelare pratar om resten av omvärlden som INTE spelar rollspel. Eller kanske till och med om rollspelare som spelar med regler vs rollspelare som kör friform.

Nu har jag alltså hittat ännu en subgruppering, och en som med sitt elitistiska språk och självutnämnt suveräna sätt att spela på eller snarare experimentera med spelformen på utnämner sig till the cutting edge. Frågan är då om det här uteslutandet sker medvetet eller omedvetet? Det har jag inte lyckats uttyda av de artiklar och uppsatser jag har läst. Nåväl.

Jag känner själv att jag med jämna mellanrum kan bli lite akademisk, men jag hoppas att det inte påverkar mina "handböcker" såpass att de inte går att använda. Precis som en 1700-talsmänniska försöker jag alltid att se nyttan med tingen som görs. Men å andra sidan har jag ännu så länge stått ganska frikopplad från övriga grupperingar, så det kanske är ett mindre problem i mitt fall. För det ÄR ju ett problem. Kommunikation är viktigt, speciellt om man med den vill sprida ett budskap.

Jag hade kanske inte varit fullt så antagonistisk mot de här egoklapparna om det hade varit så att de INTE hade velat ge sken av att de faktiskt ville dela med sig av sina påfund. "Du får jättegärna läsa, men låt mig formulera mig så ovettigt att du måste ha en akademisk examen för att ens förstå vad det är för vokabulär jag använder."

Nu HAR jag redan en akademisk bakgrund, fem år på universitetet har en tendens att färga av sig, så jag förstår vad som sägs, även om jag också får plocka fram ordboken då och då. Men att använda ett språk som på det här sättet utesluter människor är ju... tja. Ni VET redan vad jag tycker om ni har läst så här långt, så jag skall inte späda på ytterligare.

Vilka är de här tomtarna då... tja... det håller jag för mig själv tills vidare.

Intressant?

Andra bloggare om:
rollspel, speldesign, subversivt hantverk, kultur, idioter