Dödens lammungar

Igår fastnade jag framför illusionisten och Pianisten. Illusionisten var en bra, men ganska förutsägbar Romeo&juliaesque film med Edward Norton som den store Eisenheim i huvudrollen. Rufus Sewell åkte dit på att göra en galen kronprins på kuppen. Stackars Sewell. Han har mer än skurkar i sig, men han får alltid spela halvgalen. Utom i Dark City förstås.

Sedan var det Pianisten med Adrien Brody. Väldigt hemsk film av Roman Polanski om Wladek Spielman, jude som bodde i Warszawa under andra världskriget. Det som gjorde att det hela fick extra tryck är ju att Roman Polanski själv levde i Krakow under den här perioden, så han har egna minnen från den tiden. Det var en välspelad, välberättad och riktigt berörande film. Säga vad man vill om Schindler's List, men den här grep verkligen tag om mig. Och den visar verkligen att det inte är svart eller vitt. Alla judar var inte helgon, och alla tyskar var inte djävlar. Jag tycker om den typen av distinktioner, för det visar på hur människan fungerar. Skall jag vara helt ärlig så vet jag inte själv hur jag skulle reagera om jag hamnade i en situation som många tyskar gjorde på 40-talet. Skulle jag verkligen vara ett helgon, eller skulle jag försöka att överleva, först och främst? Jag hoppas naturligtvis att jag skulle stå för vad jag tycker är rätt, men hur kan man vara säker?

Jag har blivit anklagad vid fler än ett tillfälle för att jag inte kan förutsäga hur jag skulle reagera på något, men jag hävdar fortfarande att allt handlar om situationer. Ingen människa känner sig själv så väl att hon kan avgöra precis hur hon reagerar i en viss situation, eftersom hon hela tiden växer och förändras. Och om hon inte gör det.. ja, då är det synd om den personen, för då står hon still i sin utveckling. I alla fall i mina ögon.

Den här inre diskussionen jag har med mig själv visar ju på hur bra filmen var, eftersom den väckte min hjärna. Apropå det så har jag verkligen kickstartat mitt skrivande nu när jag har börjat jobba. Kan det månne vara så att jag måste ha mycket att tänka på för att producera något? I vilket fall som helst skall jag fly lägenheten i en timme eller två snart, eftersom de springande barnen på våningen över mig driver mig till vansinne. Det är inte ofta jag får frid i mitt hus direkt.