Det finns inget...

...att göra just nu. Jag väntar på att folk skall svara på saker. Det är som att valla kattungar, utan att veta vart de är.

Jag får ta ett ryck imorgon och strukturera upp saker och ting. Och träna. Vi har blivit uppflyttade till de vanliga grupperna nu, och det betyder tre timmar på måndag och onsdag och två på fredag. Whee!

För mig som inte kan koncentrera sig ens i tre minuter för tillfället är det en bra övning.

Jag mår inget vidare. Just nu skall tilläggas. Imorgon kanske jag mår jättebra igen. Det är det som är problemet med bloggar. Och känslor. Det jag känner nu, det läser du senare och förväntar dig att jag skall känna fortfarande, eftersom du nyss läste det, inte sant. Men det funkar inte så.

Jag hatar när folk förutsätter att man är på samma ställe, eller förutsätter överhuvudtaget. Det GÅR inte att läsa en människas känslor genom att glo på ett blogginlägg...De är föråldrade. Fatta!

Okej, nu har jag spårat ur nog för idag. Jag är på dåligt humör och är irriterad på saker jag kanske inte borde vara irriterad på, menajg har dåligt samvete och det får mig att bli förvirrad. Nu skall jag sova och drömma om att flyga som Brandon Routh i "Superman Returns".