Meh...

... så var det GDCt över. Jag har gått på massa föreläsningar om känslor i spel, och börjar väl få lite känsla för det, hemhem. Jag pratade också med Maurice på Codeglue, ett kort men bra möte.

Sedan var det mest att driva runt ensam, så det var kanske inte den bästa dagen på hela GDC. Sista föreläsningen var också om putting emotions in games och den var riktigt vass. Egentligen var hela dagens föreläsningar riktigt bra, det var bara trist att snubbla runt på egen hand.

Träffade Alessandro på den sista föreläsningen, och Gilles var där också. Efter att ha sagt hejdå till dem båda gick jag ut på stan och tröstshoppade lite. Tre filmer och en CD. Paris Texas, Hard Candy och The Human Voices Wake us på ett ställe som heter Rasputin som hade begagnat. Så de var rätt så billiga.

Nu sitter jag på hotellrummet och kontemplerar lite hur livet får oss att må bra och dåligt på samma gång. Jag mår bra, därför att jag har fått nya erfarenheter... Dåligt därför att jag aldrig kommer att träffa många av de här människorna någonsin igen. Ibland undrar jag om det inte är bättre att stanna i sängen och inte komma ut förrän man verkligen måste. Fan ta alla vänner man gör sig som är intressanta, trevliga och smarta nog att prata med. Jag är lite arg och lite besviken, men det går nog över lagom tills jag landar på söndag kväll i Sverige. Livet får gå vidare, med eller utan vänner.