Ludo Fore Putavimus

Ett citat jag hittade på HPLHS, som jag tycker passar ganska bra på ett före detta jobb jag hade. Picofun. Och som kommer att passa ganska bra på den här veckan.

Imorgon inleder jag med att vara med i någon slags film jag inte vet något om egentligen. Jag ombeds svara på en hög med frågor, och jag hoppas att jag skall kunna göra det på ett bra sätt men man vet aldrig.

För att ni som läser skall ha lite koll på mig, vad jag egentligen pysslar med, så är jag speldesigner. Just nu är jag en speldesigner förklädd till content manager. Men jag kommer alltid att brinna för speldesign.

Frågorna de ställer till mig är som följer. Vad fick dig intresserad av speldesign?
Jag skulle kunna svara som många andra. Fan asså det var ju så coolt liksom. Men det var aldrig därför jag började skapa spelupplevelser för andra människor. Det är just biten "för andra människor" som är nyckelordet i sammanhanget. Hur kan jag ge någon en upplevelse av något? Hur kan jag skapa en omgivning som lever för spelaren och bjuder på något som är värt att upplevas? Jag har fortfarande inte riktigt koll på hur det går till, men jag jobbar på det.

Vad som fick mig intresserad till att börja med var de rollspel som dök upp på 80-talet. Redan då var jag fascinerad av att skapa saker, och de blev mitt utlopp.

Vad är bra med spelindustrin?
... Det kan man och har man frågat sig vid fler än ett tillfälle... Kreativiteten. Jag jobbade på Pico ett tag, och där älskade alla att lösa problem. Det var liksom inte ens problem, det var möjligheter. Uppslag. Att dras med i den virveln var helt otroligt. Vi kunde sitta långt efter att arbetstiden var slut och bara spåna idéer. Helt fantastiskt och något jag saknar enormt mycket.

Vad är mindre bra?
Okej, jag har en känsla av att jag inte skall svara på det här, men... INAVEL! Snälla, snälla, snälla sluta plocka utvecklare ENBART bland de som har "a passion for games". Det måste finnas mer att ta av. Det måste komma in folk utifrån och fräscha upp idéerna, tankarna runt spel. Det går inte bara att plodda på i samma gamla fotspår och inte förvänta sig att stigen kommer att börja lukta fotsvett...

En annan sak som stör mig är den mansdominans som finns. Är du tjej så har du inte en suck om du inte är bättre eller snyggare än dina medarbetare. Så det så. Men det får man heller inte säga högt, då är man feminist.

Nu orkar jag inte verbalisera runt fler frågor. Men det skall trots allt bli skoj att vara med i den där produktionen. Skall be Marcus klippa bort mig om jag gör bort mig för mycket.

Jag var med om en "kul" grej idag. Arbetet jag har nu är lite osäkert ur ekonomisk synvinkel, så jag har skickat ut tentaklerna. Kl 8.33 mailade jag en kontakt om kontakter. 11.11 fick jag svar. Mellan 11.19 - 11.23 mailade jag kontakterna. 13.09 var jag kallad till intervju. Snacka om snabba ryck. Ibland är det härligt att vara älskad. Eller eftertraktad kanske.

Nu skall jag gå ut på stan och fika med Jenny. På torsdag skall jag käka lunch med Staffan som jag inte har träffat sedan sekelskiftet. SJU ÅR! Fatta! Gud vad kul det skall bli. Jag har blivit helt social. Någon måste stoppa mig...