Små elaka flickor är höjden av skräck?

För er som spelar Drakar och Demoner Trudvang och därmed även har tänkt spela äventyret "likstorm" utfärdar jag härmed en SPOILERVARNING!

Jag skall nämligen blogga om små elaka flickor.

Det verkar som att inte enbart böcker, japanska filmer, amerikanska remakes av japanska filmer och spel som utspelar sig både över och under havsytan upphöjer små flickor (helst med långt vilt hår) till höjden av skräck. Nu har även Drakar och Demoner Trudvang gett efter för samma trend. I en sexårig flicka har nämligen hatets gudinna inkarnerat - motkraften till kärlek och godhet. Hur låter det egentligen? Min frågeställning, som väcktes imorse vid frukostbordet då jag läste "Likstorm" för en kommande recension i Fenix, är mest varför små elaka flickor är så skrämmande?

Först tänkte jag att alla små barn är rätt scary, men var är alla pojkarna? Vanligtvis ställer jag ju frågan var är alla flickor, men nu för en gångs skull efterlyser jag elaka och onda pojkar. De enda jag kommer på på rak arm är Damien i Omen, och kanske även den unga pojken i "Jurtjyrkogården". Medan det på den kvinnliga sidan finns tonvis med unga flickor som figurerat som ondskefulla och allmänt läbbiga. Silent Hill, The Ring, The Grudge, Re-Cycle, Bioshock... och nu alltså även Likstorm.

Sedan började jag tänka i banorna kvinnliga mysterier. Innan de blir kvinnor är ju flickorna bara ett löfte om vad som komma skall. Skaparkraften och mödraskapet, liksom. Att då förvrida det till den yttersta ondska, betyder det att man även förvrider det som komma skall, det vill säga mödraskapet, till potentiell ondska?

I vilket fall som helst så skall jag göra uppror även mot onda små flickor och istället skriva något om snälla små flickor med mysko beteende.