Maggots!

De som känner mig vet att jag inte reagerar för särskilt mycket med oresonlig rädsla eller fobi. Jag kan hantera ormar, spindlar, getingar och diverse andra småkryp. Jag kan stycka kött som fortfarande ser ut som djuret det kom ifrån, jag kan skära sönder kycklingar, och äta djur som vi haft "i familjen" under längre tidsperioder (tack mamma...) och städa de mest motbjudande avlopp - även om jag helst inte gör det. Städar avloppen alltså.

Men jag har en svaghet. Maggots. Fluglarver. Fluglarver får mig att må fysiskt illa av någon anledning och jag känner ett stort behov av att vara så långt ifrån dem jag bara kan.

Imorse gick jag ut med soporna. När jag öppnade locket till sopstationen ramlade det ut fluglarver. En hög. Jag vet inte hur många, för jag sprang därifrån fort och fick hitta ett annat sopnedkast att använda.

Jag är följdaktligen svårt traumatiserad idag, och inte alls vid mina sinnens fulla bruk.